Våra experter hjälper dig eftersöka "Skrivbordskrigarna : hur extrema krafter utnyttjar internet" - utan extra kostnad
Glansholms Antikvariat har många tusentals böcker på lager - och över 10 miljoner böcker hos våra underleverantörer. Vi har en unik service till dig - efterlys boken och våra experter eftersöker den åt dig och återkommer inom några dagar.
Vad kommer boken att kosta? Normalpriserna för efterlysta böcker ligger mellan 120 kr och 380 kr beroende på utgåva, skick, tillgång, etc. Vi kan inte lämna ett pris förrän vi bedömt det enskilda exet. Har vi boken inne kan det ibland bli billigare och rariteter har ofta ett högre värde, att en bok är kostsam hindrar oss inte från att eftersöka och reservera den för våra kunder.
Är en efterlysning bindande? Nej, naturligtvis får du se bild, pris och skickbedömning innan du bestämmer dig. Men en efterlysning innebär ofta att vi låter ta in boken på lager och vi är därför naturligtvis tacksamma om du är seriöst intresserad och återkommer när vi kontaktar dig via epost.
Vänligen gör en efterlysning per bok! Varje bok behöver ett eget referensnummer för att vi ska kunna hantera efterlysningen.
Vi behandlar inte efterlysningar av ordinarie kurslitteratur.
Efterlys "Skrivbordskrigarna : hur extrema krafter utnyttjar internet"
Recension
av
Skrivbordskrigarna, Lisa Bjurwald
Gediget om den rasistiska ideologins framfart på nätet
Skrivbordskrigarna : hur extrema krafter utnyttjar internet
Av Lisa Bjurwald
|
Bok- presentation: |
Skrivbordskrigarna : hur extrema krafter utnyttjar internet |
|
Författar- presentation: |
Lisa Bjurwald |
|
|
Internet är översköljt av rasism. Hur tar vi tillbaka nätet?
Extremhögerns resa från samhällets utkant till de europeiska parlamenten har skett parallellt med deras allt starkare internetnärvaro. Nätet har gett främlingsfientliga grupper och partier fritt spelrum att sprida sitt hat, i våra kommentarsfält, i sociala medier och på oräkneliga egna webbsajter.
Den potentiella rekryteringsbasen har mångdubblats och barn och unga är särskilt i riskzonen för rasistisk propaganda men ingen är immun, och mycket tyder på att vi redan börjat vänja oss vid hatet. Samtidigt står polis och rättsväsende handfallna.
I Skrivbordskrigarna. Hur extrema krafter utnyttjar internet utforskar Lisa Bjurwald nätets mörka sida. 22 juli-attackerna mot Norge är den yttersta konsekvensen av att blunda för nätrasismen. Självradikalisering på internet blir nu en av framtidens största säkerhetspolitiska utmaningar, menar författaren. För hur hittar vi nästa Anders Behring Breivik bland hundratusentals skrivbordskrigare?
En muslimhatande högerextremist, som inte var nazist? Det hade man aldrig hört talas om. När Fredrik Reinfeldt tillsammans med justitie- och demokratiministrarna två veckor efter dåden ville visa handlingskraft och berättade om regeringens nya handlingsplan mot extremism, talade han bara om dem Säpo länge granskat: jihadister, nazister och anarkister. Om muslimhatet hade han inget att säga. Journalisten Lisa Bjurwald var däremot beredd. Hon hade sett vad som rörde sig på de antimuslimska nätsajterna och drog, nästan ensam bland borgerliga opinionsbildare, snabbt de ideologiska trådarna från Breivik till Sverigedemokraterna och ända in bland konservativa och liberala debattörer.
Lisa Bjurwald döper i sin reportagebok internets fascister till skrivbordskrigare. Det är ett bra ord. Men boken beskriver också hur de radikaliseras och att vem som skrider vidare från ord till handling är omöjligt att veta i förväg. Skrivbordskrigarna är en noggrann och välskriven beskrivning av hur extremismen ser ut, förgrenar sig och frodas. Att få information om den gör den inte mindre skrämmande tvärtom.
Rebecka Åhlund, Smålandsposten
Akta er, det är det återkommande budskapet, med internet har rasisterna fått händerna på ett massmedium de bara kunde drömma om på flygbladens tid. Här har de snabbt etablerat en egen värld, där de kan samordna sig och rekrytera, få bekräftelse och bli allt mer övertygade. Ja, de uppfinner till och med ett eget språk: kulturberikare, judemedia, oikofobi, dhimmi. Som i en sekt - men en sekt som varje dag når tiotusentals svenskar.
Petter Larsson, Aftonbladet
Utgåvor
Internet är översköljt av rasism. Hur tar vi tillbaka nätet?
Extremhögerns resa från samhällets utkant till de europeiska parlamenten har skett parallellt med deras allt starkare internetnärvaro. Nätet har gett främlingsfientliga grupper och partier fritt spelrum att sprida sitt hat, i våra kommentarsfält, i sociala medier och på oräkneliga egna webbsajter.
Den potentiella rekryteringsbasen har...
Internet är översköljt av rasism. Hur tar vi tillbaka nätet?
Extremhögerns resa från samhällets utkant till de europeiska parlamenten har skett parallellt med deras allt starkare internetnärvaro. Nätet har gett främlingsfientliga grupper och partier fritt spelrum att sprida sitt hat, i våra kommentarsfält, i sociala medier och på oräkneliga egna webbsajter.
Den potentiella rekryteringsbasen har mångdubblats och barn och unga är särskilt i riskzonen för rasistisk propaganda men ingen är immun, och mycket tyder på att vi redan börjat vänja oss vid hatet. Samtidigt står polis och rättsväsende handfallna.
I Skrivbordskrigarna. Hur extrema krafter utnyttjar internet utforskar Lisa Bjurwald nätets mörka sida. 22 juli-attackerna mot Norge är den yttersta konsekvensen av att blunda för nätrasismen. Självradikalisering på internet blir nu en av framtidens största säkerhetspolitiska utmaningar, menar författaren. För hur hittar vi nästa Anders Behring Breivik bland hundratusentals skrivbordskrigare?
En muslimhatande högerextremist, som inte var nazist? Det hade man aldrig hört talas om. När Fredrik Reinfeldt tillsammans med justitie- och demokratiministrarna två veckor efter dåden ville visa handlingskraft och berättade om regeringens nya handlingsplan mot extremism, talade han bara om dem Säpo länge granskat: jihadister, nazister och anarkister. Om muslimhatet hade han inget att säga. Journalisten Lisa Bjurwald var däremot beredd. Hon hade sett vad som rörde sig på de antimuslimska nätsajterna och drog, nästan ensam bland borgerliga opinionsbildare, snabbt de ideologiska trådarna från Breivik till Sverigedemokraterna och ända in bland konservativa och liberala debattörer.
Lisa Bjurwald döper i sin reportagebok internets fascister till skrivbordskrigare. Det är ett bra ord. Men boken beskriver också hur de radikaliseras och att vem som skrider vidare från ord till handling är omöjligt att veta i förväg. Skrivbordskrigarna är en noggrann och välskriven beskrivning av hur extremismen ser ut, förgrenar sig och frodas. Att få information om den gör den inte mindre skrämmande tvärtom.
Rebecka Åhlund, Smålandsposten
Akta er, det är det återkommande budskapet, med internet har rasisterna fått händerna på ett massmedium de bara kunde drömma om på flygbladens tid. Här har de snabbt etablerat en egen värld, där de kan samordna sig och rekrytera, få bekräftelse och bli allt mer övertygade. Ja, de uppfinner till och med ett eget språk: kulturberikare, judemedia, oikofobi, dhimmi. Som i en sekt - men en sekt som varje dag når tiotusentals svenskar.
Petter Larsson, Aftonbladet
Akta er, det är det återkommande budskapet, med internet har rasisterna fått händerna på ett massmedium de bara kunde drömma om på flygbladens tid. Här har de snabbt etablerat en egen värld, där de kan samordna sig och rekrytera, få bekräftelse och bli allt mer övertygade. Ja, de uppfinner till och med ett eget språk: kulturberikare, judemedia, oikofobi, dhimmi. Som i en sekt - men en sekt som varje dag når tiotusentals svenskar.
Petter Larsson, AftonbladetBok: 195229
Anmäl textfel
