LitteraturMagazinets recension av 438 dagar : vår berättelse om storpolitik, vänskap och tiden som diktaturens fångar, Johan Persson

Här får vi detaljerna om historien vi alla känner

De berättar historien växelvis, men det faktum att deras röster låter så lika och att Persson någonstans skriver att han är dyslektiker och inte kan skriva, får mig att tro att Schibbye oftast har suttit vid tangentbordet"

NOMINERAD TILL AUGUSTPRISET 2013!

»Schibbyes och Perssons bok är rent enastående.«

Aftonbladet

»Den här boken skulle inte ha funnits om inte allt gått snett.

Natten till den 28 juni 2011 satte vi allt på spel när vi i skydd av mörkret korsade gränsen mellan Somalia och Etiopien. Vi ville undersöka hur den hänsynslösa jakten på olja drabbade befolkningen i den stängda och konfliktfyllda Ogadenregionen. Vi ville nå bortom flyktingberättelserna och larmrapporterna, och med våra egna ögon ta reda på sanningen.

Fem dygn senare låg vi skjutna och blodiga i öknen.

Men när det ursprungliga reportaget dog, tog en annan historia sin början. En berättelse om rättslöshet, propaganda och storpolitik.

Efter en Kafkaartad rättegång dömdes vi till elva års fängelse för terroristbrott. Och vi var långt ifrån ensamma. I fängelset satt journalister och politiker som dömts på löpande band för att det inte gått i diktaturens ledband. Vår skildring av olja förvandlades till en historia om bläck.

Vardagen blev en kamp för överlevnad i det ökända Kalityfängelset. På ett cementgolv bakom korrugerad plåt - i en värld av dödliga sjukdomar, misshandel och förtryck - skapade vi en vardag med hjälp av stenhårda rutiner. Fråntagna våra skosnören och vår yttrandefrihet försökte vi bevara det mest värdefulla man har: friheten att själv bestämma vem man är.

Här är vår berättelse om 438 dagars helvete.«

Johan Persson & Martin Schibbye

Natten till den 28 juni 2011 satte vi allt på spel när vi i skydd av mörkret korsade gränsen mellan Somalia och Etiopien. Vi ville undersöka hur den hänsynslösa jakten på olja drabbade befolkningen i den stängda och konfliktfyllda Ogadenregionen. Vi ville nå bortom flyktingberättelserna och larmrapporterna, och med våra egna ögon ta reda på sanningen.

Natten till den 28 juni 2011 satte vi allt på spel när vi i skydd av mörkret korsade gränsen mellan Somalia och Etiopien. Vi ville undersöka hur den hänsynslösa jakten på olja drabbade befolkningen i den stängda och konfliktfyllda Ogadenregionen. Vi ville nå bortom flyktingberättelserna och larmrapporterna, och med våra egna ögon ta reda på sanningen.

Fem dygn senare låg vi skjutna och blodiga i ökensanden. Men när det ursprungliga reportaget dog, tog en annan historia sin början. En berättelse om rättslöshet, propaganda och storpolitik. Efter en Kafka-artad rättegång dömdes vi till elva års fängelse för terroristbrott. Och vi var långt ifrån ensamma. Bredvid oss satt journalister och politiker som dömts på löpande band för att de inte hade gått i diktaturens ledband. Vår skildring av olja förvandlades till en historia om bläck. Vardagen blev en kamp för överlevnad i det ökända Kalityfängelset. På ett cementgolv bakom korrugerad plåt i en värld av dödliga sjukdomar, misshandel och förtryck skapade vi en vardag med hjälp av stenhårda rutiner. Fråntagna våra skosnören och vår yttrandefrihet försökte vi bevara det mest värdefulla man har: friheten att själv bestämma vem man är.

Här är vår berättelse om pressfrihet och kärlek under 438 dagars helvete.

»Den här boken skulle inte ha funnits om inte allt gått snett.

Natten till den 28 juni 2011 satte vi allt på spel när vi i skydd av mörkret korsade gränsen mellan Somalia och Etiopien. Vi ville undersöka hur den hänsynslösa jakten på olja drabbade befolkningen i den stängda och konfliktfyllda Ogadenregionen. Vi ville nå bortom flyktingberättelserna och larmrapporterna, och med våra egna ögon ta reda på sanningen.

Fem dygn senare låg vi skjutna och blodiga i öknen.

Men när det ursprungliga reportaget dog, tog en annan historia sin början. En berättelse om rättslöshet, propaganda och storpolitik.

Efter en Kafkaartad rättegång dömdes vi till elva års fängelse för terroristbrott. Och vi var långt ifrån ensamma. I fängelset satt journalister och politiker som dömts på löpande band för att det inte gått i diktaturens ledband. Vår skildring av olja förvandlades till en historia om bläck.

Vardagen blev en kamp för överlevnad i det ökända Kalityfängelset. På ett cementgolv bakom korrugerad plåt - i en värld av dödliga sjukdomar, misshandel och förtryck - skapade vi en vardag med hjälp av stenhårda rutiner. Fråntagna våra skosnören och vår yttrandefrihet försökte vi bevara det mest värdefulla man har: friheten att själv bestämma vem man är.

Här är vår berättelse om 438 dagars helvete.«

Johan Persson & Martin Schibbye

Originalutgåvan av den här boken tar slut i Istanbul, precis innan Martin Schibbye och Johan Persson återvänder till Sverige. I storpocketen berättar de nu dessutom om tiden som följde på de 438 dagarna i etiopisk fångenskap: om utmaningarna med att anpassa sig till den svenska vardagen och om sin längtan efter att på nytt komma igång med det journalistiska arbete de brinner för. Läsarna får också senaste nytt om situationen för de fångar som delade Martins och Johans umbäranden i Kalityfängelset många av dem sitter fortfarande fängslade under vidriga omständigheter på grund av sin kritik mot regimen. Dessutom: hur påverkades Sveriges relation till Etiopien, vad blev det av Lundingruppens investeringar i Ogaden och vad tycker egentligen Johan och Martin om svenska UD:s agerande?

NOMINERAD TILL AUGUSTPRISET 2013!

»Schibbyes och Perssons bok är rent enastående.«

Aftonbladet

»Den här boken skulle inte ha funnits om inte allt gått snett.

Natten till den 28 juni 2011 satte vi allt på spel när vi i skydd av mörkret korsade gränsen mellan Somalia och Etiopien. Vi ville undersöka hur den hänsynslösa jakten på olja drabbade befolkningen i den stängda och konfliktfyllda Ogadenregionen. Vi ville nå bortom flyktingberättelserna och larmrapporterna, och med våra egna ögon ta reda på sanningen.

Fem dygn senare låg vi skjutna och blodiga i öknen.

Men när det ursprungliga reportaget dog, tog en annan historia sin början. En berättelse om rättslöshet, propaganda och storpolitik.

Efter en Kafkaartad rättegång dömdes vi till elva års fängelse för terroristbrott. Och vi var långt ifrån ensamma. I fängelset satt journalister och politiker som dömts på löpande band för att det inte gått i diktaturens ledband. Vår skildring av olja förvandlades till en historia om bläck.

Vardagen blev en kamp för överlevnad i det ökända Kalityfängelset. På ett cementgolv bakom korrugerad plåt - i en värld av dödliga sjukdomar, misshandel och förtryck - skapade vi en vardag med hjälp av stenhårda rutiner. Fråntagna våra skosnören och vår yttrandefrihet försökte vi bevara det mest värdefulla man har: friheten att själv bestämma vem man är.

Här är vår berättelse om 438 dagars helvete.«

Johan Persson & Martin Schibbye

Originalutgåvan av den här boken tar slut i Istanbul, precis innan Martin Schibbye och Johan Persson återvänder till Sverige. I pocketen berättar de nu om tiden som följde på de 438 dagarna i etiopisk fångenskap: om utmaningarna med att anpassa sig till den svenska vardagen och om sin glädje över att på nytt komma igång med det journalistiska arbete de brinner för. Dessutom: hur påverkades Sveriges relation till Etiopien, vad blev det av Lundingruppens investeringar i Ogaden och vad tycker egentligen Johan och Martin om svenska UD:s agerande?

Också i pocketen: helt nya bilder från Johans och Martins tid i Kalityfängelset!

NOMINERAD TILL AUGUSTPRISET 2013!

»Schibbyes och Perssons bok är rent enastående.«

Aftonbladet

JOHAN PERSSON OCH MARTIN SCHIBBYE BERÄTTAR:

»Den här boken skulle inte ha funnits om inte allt gått snett.

Natten till den 28 juni 2011 satte vi allt på spel när vi i skydd av mörkret korsade gränsen mellan Somalia och Etiopien. Vi ville undersöka hur den hänsynslösa jakten på olja drabbade befolkningen i den stängda och konfliktfyllda Ogadenregionen. Vi ville nå bortom flyktingberättelserna och larmrapporterna, och med våra egna ögon ta reda på sanningen.

Fem dygn senare låg vi skjutna och blodiga i öknen.

Men när det ursprungliga reportaget dog, tog en annan historia sin början. En berättelse om rättslöshet, propaganda och storpolitik.

Efter en Kafkaartad rättegång dömdes vi till elva års fängelse för terroristbrott. Och vi var långt ifrån ensamma. I fängelset satt journalister och politiker som dömts på löpande band för att det inte gått i diktaturens ledband. Vår skildring av olja förvandlades till en historia om bläck.

Vardagen blev en kamp för överlevnad i det ökända Kalityfängelset. På ett cementgolv bakom korrugerad plåt - i en värld av dödliga sjukdomar, misshandel och förtryck - skapade vi en vardag med hjälp av stenhårda rutiner. Fråntagna våra skosnören och vår yttrandefrihet försökte vi bevara det mest värdefulla man har: friheten att själv bestämma vem man är.

Här är vår berättelse om 438 dagars helvete.«