LitteraturMagazinets recension av En bra karl är svårt att finna, Flannery O'Connor

Våldsamma historier om den gudomliga nåden

Flannery O'Connor beskriver mänsklighetens hiskeliga sidor lika kolugnt som om hon redogjorde för sin frukost"

Flannery O'Connor dog 1964 var hon bara 39 år och hade endast hunnit skriva två romaner och två novellsamlingar. Hennes författarskap är alltså inte omfångsrikt men kvaliteten och originaliteten är slående. Sedan dess har hennes stjärna oavbrutet stigit. Hon räknas numera med självklarhet till USAs absolut viktigaste skönlitterära författare genom tiderna.

O'Connor berättar om folk i den amerikanska södern. Om särlingar som farit illa och blivit onda - eller tvärtom goda. "Vanligt folk" visar sig strax vara allt annat än vanligt. Alla är unika, ingen är förutsägbar. Och i bakgrunden hörs alltid en omisskännlig o'connorsk hotfull ton - det är den som gett hennes berättelser genrebeteckningar som "grotesque"och "noir". Ofta börjar historien snällt, nästan idylliskt - och slutar i brutalaste våld.

Ändå blir man inte deprimerad av att läsa O'Connor. Snarare upplyft. Det finns en stor medkänsla med dessa underliga personer och det är inte alltid ondskan vinner. Själv menade O'Connor - övertygad katolik som hon var - att hennes berättelser handlar om den gudomliga nådens närvaro i en värld som för övrigt domineras av Djävulen.

Här kommer nu Flannery O'Connors första novellsamling med tio spännande berättelser i efterlängtad nyöversättning av Ida Jonsson - som också har skrivit ett initierat efterord om denna mycket speciella författare. Den svenska titeln har blivit En bra karl är svårt att finna. (Och jo, det ska vara "svårt", inte "svår", för det är uppenbart att det är generellt menat, det gäller inte att försöka spåra upp en viss karl som den som söker har i åtanke och som är svår att finna - det handlar om alla karlar och det är själva finnandet som är svårt.)

"Flannery O’Connor var ett otvivelaktigt

geni, och jämförd med hennes berättelser

verkar annan novellkonst mest koketta övningar."

Carl Erland Andersson, Göteborgs-Posten

"Att läsa henne känns som en käftsmäll. Jag borde varit förberedd, men hade glömt." Gunnar Balgård, Västerbottens-Kuriren

"William Faulkner och Eudora Welty i all ära, men ingen har nog betytt mer för den moderna amerikanska sydstatslitteraturen än Flannery O'Connor." Eva Johansson, Svenska Dagbladet

"Jag älskar hennes noveller!" Oline Stig, Sydsvenskan