Söker du efter "Fallna kvinnor : när samhällets bottensats skulle lära sig veta hut" av Eva F Dahlgren? Du kan sluta leta. Våra experter i antikvariat hjälper dig eftersöka boken - utan extra kostnad - och den levereras direkt hem i brevlådan.
LitteraturMagazinets recension
av
Fallna kvinnor : när samhällets bottensats skulle lära sig veta hut, Eva F Dahlgren
Starkt om maktlöshet och samhällets övergrepp
Fallna kvinnor : när samhällets bottensats skulle lära sig veta hut
Av Eva F Dahlgren
|
Bok- presentation: |
Fallna kvinnor : när samhällets bottensats skulle lära sig veta hut |
|
Författar- presentation: |
Eva F Dahlgren |
|
|
Ett bortglömt stycke kvinnohistoria
När Eva F Dahlgren arbetade med boken Farfar var rasbiolog fann hon ett fotoalbum med nakna kvinnor i rasbiologiska institutets arkiv i Uppsala. Bilder av "undermåliga" kvinnor på Statens tvångsarbetsanstalt i Landskrona, där landets prostituerade kvinnor spärrades in på 1920- och 30-talen. Kvinnorna skulle gömmas undan och uppfostras. Men samtidigt drogs de fram i ljuset av myndigheter och rasbiologer för att klassificeras och steriliseras så att de inte förökade sig. Samhället skulle gå under om det blev för mycket "bottensats".
Det handlar om kvinnor som alla tittade snett på, såg ner på eller kastade lystna blickar efter. Med anstaltsdirektörens egna ord: "När en kvinna faller djupt, så faller hon djupare än en man. Men när hon är underbar finns det ingen som är så underbar som en kvinna." Nästan alla var internerade med hjälp av lösdriverilagen. Efter denna lag dömdes de som var sysslolösa och drev omkring utan att söka arbete, samt de som "förer ett sådant lefnadssätt, att våda däraf uppstår för allmän säkerhet, ordning och sedlighet". Trots fattigdom och nöd hävdade Socialstyrelsen att skörlevnaden främst beror på en "psykisk störning" och "allmän social mindervärdighet".
Fallna kvinnor ger röst åt de dömda kvinnorna. Att ha suttit på Landskrona gav en stämpel för livet och de flesta återkom gång på gång. Dahlgrens jakt på berättelsen om vilka dessa kvinnor var formar sig till ett skakande stycke kvinnohistoria. En skildring av ett skamfyllt och grymt försök att fostra dem till dugliga samhällsmedborgare.
Utgåvor
När Eva F Dahlgren arbetade med boken Farfar var rasbiolog fann hon ett fotoalbum med nakna kvinnor i rasbiologiska institutets arkiv i Uppsala. Bilder av "undermåliga" kvinnor på Statens tvångsarbetsanstalt i Landskrona, där landets prostituerade kvinnor spärrades in på 1920- och 30-talen.
Dahlgrens jakt på berättelsen om vilka dessa kvinnor var formar sig till ett gripande stycke kvinnohistoria. En skildring av ett skamfyllt och grymt försök att fostra dem till dugliga samhällsmedborgare.
Ett bortglömt stycke kvinnohistoria
När Eva F Dahlgren arbetade med boken Farfar var rasbiolog fann hon ett fotoalbum med nakna kvinnor i rasbiologiska institutets arkiv i Uppsala. Bilder av "undermåliga" kvinnor på Statens tvångsarbetsanstalt i Landskrona, där landets prostituerade kvinnor spärrades in på 1920- och 30-talen. Kvinnorna skulle gömmas undan och uppfostras. Men samtidigt drogs de fram i ljuset av myndigheter och rasbiologer för att klassificeras och steriliseras så att de inte förökade sig. Samhället skulle gå under om det blev för mycket "bottensats".
Det handlar om kvinnor som alla tittade snett på, såg ner på eller kastade lystna blickar efter. Med anstaltsdirektörens egna ord: "När en kvinna faller djupt, så faller hon djupare än en man. Men när hon är underbar finns det ingen som är så underbar som en kvinna." Nästan alla var internerade med hjälp av lösdriverilagen. Efter denna lag dömdes de som var sysslolösa och drev omkring utan att söka arbete, samt de som "förer ett sådant lefnadssätt, att våda däraf uppstår för allmän säkerhet, ordning och sedlighet". Trots fattigdom och nöd hävdade Socialstyrelsen att skörlevnaden främst beror på en "psykisk störning" och "allmän social mindervärdighet".
Fallna kvinnor ger röst åt de dömda kvinnorna. Att ha suttit på Landskrona gav en stämpel för livet och de flesta återkom gång på gång. Dahlgrens jakt på berättelsen om vilka dessa kvinnor var formar sig till ett skakande stycke kvinnohistoria. En skildring av ett skamfyllt och grymt försök att fostra dem till dugliga samhällsmedborgare.
"Vissa böcker framstår som nödvändiga. Detta är en av dem. ... Dahlgren är en driven arkiv dykare. Med hjälp av journaler, polisrapporter, dagböcker och brev berättar hon om dem som kallades parasiter på samhällskroppen."
Svenska Dagbladet
"Kvinnornas egna brev är hjärtslitande och vittnar vältaligt, ömsom vädjande, ömsom rasande, om det omöjliga i en tillvaro där alla utvägar är stängda. Redan det är läsvärt nog, och att Eva F Dahlgren genom ett idogt arkivarbete återgett de här kvinnorna deras röster är en viktig, alltför sen upprättelse."
Dagens Nyheter
"Jag sträckläser boken och våndas och förundras samtidigt som det är spännande. Jag vill veta mer! Eva F Dahlgren väver elegant ihop sin egen historia med en historisk skildring av en politik och rasbiologi som
kan kännas främmande i dag men vars synsätt är skrämmande aktuellt i främlingsfientliga partier i dag."
Expressen
"Fallna kvinnor är en gripande bok om några av samhällets mest utsatta under förra århundradets första hälft. Författaren följer framför allt två av de kvinnor hon hittat i register och dokument. Hon ger dem namnen Inga och Karin och korta dramatiserade scener ur deras liv återkommer boken igenom. De låter läsaren känna kvinnornas utsatthet och desperation och jag uppskattar dem mycket."
Göteborgs-Posten
"Eva F Dahlgren sitter på sprängmedel, men berättar underbart avskalat och rent om det hon ser. Hon vet att inget behöver förstärkas och med varsamma val av detaljer ser hon till att berättelserna lever och får nytt liv, nya liv. ... Det är ruggigt. Det är storartade kvinnoporträtt. Det är ett förstoringsglas från då som leder till dagens "fallna kvinnor". Det är alla dessa röster som knappt hördes, men som får så mycket sagt. "
Norrköpings Tidningar
"Om prostituerade vid 1900-talets början har jag läst en del forskning, men inte så nattsvart som här. Läsaren kommer nämligen kvinnorna nära, känner deras förtvivlan. ... Dahlgren har skrivit ännu en drabbande bok om vårt mörka förflutna."
Aftonbladet
"’Fallna kvinnor - när samhällets bottensats skulle lära sig veta hut’ är fascinerande läsning. ... Dahlgren beskriver ett stycke samtidshistoria som känns både avlägsen och närvarande. "
Sydsvenskan
"Kulturhistoria kan vara som en spark i magen."
Sveriges Radio Kulturnytt
"Hennes entusiasm inför berättelsen smittar av sig, jag vill läsa mer, fortsätta. Lära känna kvinnorna som för lite mindre än 100 år sedan satt på anstalten. ... Man ska läsa boken och bli upprörd. Man ska vara tacksam över att någon gräver i Sveriges smutsiga historia. Man ska ha dessa kvinnor i sitt bakhuvud, hela tiden. För inget säger att historien inte kan upprepa sig. Vi är de enda som kan se till att det inte händer. Glöm inte det."
Borås Tidning
"Som läsare blir man ömsom rörd, beklämd och förbannad."
Expressen
" ... boken är mycket välskriven och angelägen. Till Dahlgrens stora förtjänster hör förmågan att hitta det humoristiska i allt elände. ... ’Fallna kvinnor’ visar hur betydelsefulla de författare är som förmår iscensätta och förklara historiska företeelser. Forskare har sitt källmaterial och sina teorier, politiker kan utreda och diskutera, men det tjänar lite till om inte vi alla också får ta del av beskrivningar av människors villkor som går rakt in i hjärtat."
Nordvästra Skånes Tidningar
"Den gedigna forskningen har blivit en viktig och inlevelsefull bok. ... Fakta talar sitt alldeles tydliga, grymma, men också kraftfulla, språk, och Dahlgren når genom arkivmaterialet långt ut och in med kvinnornas röster, leder dem in i nutiden, och frågor kring kön, utseende, normalitet och härkomst."
Arbetarbladet
"Eva F Dahlgren har levandegjort sitt historiska material med den äran. Välskrivet och inte minst, respektfullt mot dem som aldrig mötte någon respekt medan de levde."
Blekinge Läns Tidning
"Dahlgren skriver övertygande. Dokumentära brev och diagnoser från intagna och personal varvas med mer berättande partier där läsaren får följa två verkliga fall ..."
Dalarnas Tidningar
"... imponerande journalistik, skickligt genomfört och en djupt berörande bok."
Tara
"Årets bästa historiebok. Den går under huden."
Metro
"Allt det här borde kännas länge sedan, men det gör det långt ifrån alltid. Diskussionerna från överhetens sida om hur de fysiskt och psykiskt nedbrutna kvinnorna minsann skulle ha ett jobb om de bara ansträngde sig tillräckligt, klingar faktiskt obehagligt bekant."
Trelleborgs Allehanda
"En mörk berättelse om kvinnor som äntligen har fått röst."
Nerikes Allehanda
"Eva F Dahlgren har skrivit en mycket bra bok om behandlingen av kvinnor."
Tidningen Ångermanland
"Boken är skriven med tillbakahållet raseri, ömsom realistiskt faktabeskrivande, ömsom känslomässigt engagerande. Man blir gripen av innehållet."
Dast Magazine
Bok: 208623
Anmäl textfel
