LitteraturMagazinets recension
av Avblattefieringsprocessen, Zulmir Becevic
Skruvat om jakten på svenskhet
Zulmir Bečević har förpackat sina varningar för nationalism och främlingsfientlighet i en roman för unga läsare. Det är spännande och roligt – men kanske hade romanen vunnit på att våga vara mer allvarlig?
Det främlingsfientliga Partiet har makten i ett framtida Sverige och medborgarna ska omfattas av ”svenskhet”. De som inte passar in måste göras om, så 15-årig Alen Zivković ska avblattefieras, en process som aldrig kommer ta slut, får han höra.
Alen, huvudpersonen är strulig och jävlig i skolan men snäll ändå, bor i fosterfamilj. Han är en ensamvarg men blir kompis med en annan strulputte som också visar sig ha goda sidor. Alen blir också kär och tjejen är socialt utsatt och därför både psykiskt stark och empatiskt begåvad.
Rolluppsättningen känns inte helt unik. Jag känner därför en lätt trötthet inför handlingen i ”Avblattefieringsprocessen” av Zulmir Bečević innan snaran dras åt. De tre lever i ett Sverige där fördomsfull självgodhet, ”sunt förnuft” och feghet helt har tagit över. Det som inte passar in är osvenskt, vilket Alen är. Han tvingas till avblattefiering, vilket gör honom till elev/slav hos en förmögen inskränkt tönt, som ska lära honom vad svenskhet är och senare till skickas han till ett läger för svåromvända blattar, där de hårdföra rasisterna regerar.
Zulmir Bečević har tagit tendenser i vår nutid och skruvat dem. Vi har Sverigedemokrater och Svenskarnas parti, läger har funnits tidigare i historien, duktiga idioter som lyder regler för att de är regler eller vill ta hämnd för egna misslyckanden finns överallt.
Bečević flydde som tioåring från Balkankrigets nationalistiska galenskap. Det går inte att säga till honom att sånt här inte händer. Inte till oss själva heller. Han har förpackat sina varningar för nationalism och främlingsfientlighet i en spännande, ibland humoristisk, roman för unga läsare. Jag hade önskat att han hade dragit ned på tempot några gånger i handlingen, vågat bli riktigt allvarlig och lämna mer utrymme åt Alens jakt på och funderingar kring vad ”svenskhet” egentligen är.
Mottagen: 5 september 2014
Anmäl textfel
