Kristoffer dör en alldeles för tidig död efter ett simpelt ormbett. Sex månader efter begravningen åker hans tre vänner till Polen för att uppfylla hans sista önskan: Att strö ut askan på 2000 meters höjd, på gränsen mellan Tjeckoslovakien och Polen, ett välbevakat militärområde dit ingen med någorlunda vett i skallen bör klättra upp. För att få ro måste Piotr, Leo och John se pulvret singla ned som ett segelflygplan mot Morskie Oko – det grönsvarta havsögat i djupet av dalen – platsen där Kristoffer upplevde sitt livs stora kärlek.
Hoptryckta i en av världens minsta bilar gör de unga männen en expedition in i ett land som pyr av nationell styrka, på väg att frigöra sig från kommunismens ok. Men det är också en resa in i kärleken: Kristoffers död ger de tre vännerna en snabbskjuts till ödmjukheten mot livet, den som normalt brukar dröja till pensionsåldern och kolonilotten innan den börjar blomma.
Zbigniew Kuklarz är tillbaka efter sin succédebut med en halsbrytande rolig men också underfundigberättelse om moral, tro, lojalitet och vänskap.

”’Hjälp jag heter Zbigniew’ är en rolig och angelägen bok av en ny svensk författare som jag gärna återknyter kontakten med.”
Svenska Dagbladet

”’Hjälp jag heter Zbigniew’ är i alla händelser en oemotståndlig liten bok, respektlös, levande, varm, rolig och skruvad. Det är helt enkelt omöjligt att inte charmas av Zbigniew Kuklarzs bångstyriga släktskröna”
Upsala Nya Tidning