LitteraturMagazinets ljudboksrecension
av Eldnatt, Yrsa Sigurdardóttir
Överlastad deckare i finanskrisens tidevarv
Yrsa Sigurdardóttir är en i raden av nordiska författare som använder deckargenren för att kommentera samtiden och olika moraliska frågor.
Kriminallitteraturen når ut till många läsare och blir därmed en möjlighet att sprida ett budskap för författare med ambitioner att påverka samhällsdebatten. I ”Eldnatt” tar advokat Thóra Gudmundsdóttir upp ett fall där Jakob, som har Downs syndrom, är dömd för mordbrand på vårdhemmet där han bodde. Enligt en pedofil som sitter på samma anstalt är Jakob oskyldigt dömd och utsatt för ett justitiemord. I branden omkom fem personer och när Thóra börjar undersöka fallet, verkar det finnas flera omständigheter som talar för att Jakob inte fick en rättvis prövning. Temat för boken är givet: hur behandlas egentligen personer med mentala funktionshinder av rättssystemet och samhället?
Utredningen av Jakobs fall sker i efterdyningarna av den ekonomiska krisen på Island, vilket alla karaktärer i boken är påverkade av på något sätt. Det blir nästan allegoriskt när rättsrötan i fallet och det moraliska förfallet hos flera av personerna kombineras med samhällets nedgång. Bland de inblandade finns till exempel en dekadent radiopratare, en korrupt advokat och en högt uppsatt politisk tjänsteman. Thóra börjar dra i olika trådar och hittar relationer mellan de inblandade som inte tidigare varit känt. Det verkar ha hänt en del skumma saker på vårdhemmet utöver det som ska ske där i form av behandling och verksamhet för de boende. Hon får också anonyma sms-meddelanden från någon som är mycket insatt i fallet, frågan är om personen vill hjälpa eller skrämmas?
Som så många andra deckare blir ”Eldnatt” överlastad med ledtrådar, sidospår och eventuella misstänkta personer. Det förtar spänningen och sänker trovärdigheten när författaren gör allt för att skapa ett oväntat slut med så många vändningar som möjligt. Istället för att lägga så mycket energi på att lägga in ganska otroliga detaljer som bidrar till gåtans lösning, hade jag önskat att bokens styrkor, det moraliska dilemmat och samhällsskildringen, kunde utnyttjas mer när mordgåtan ska få sin lösning. Det är något som Yrsa Sigurdardóttir har gemensamt med många av sina kollegor.
Uppläsningen av ”Eldnatt” gjordes av Angela Kovács och den är riktigt bra. Hon gör det med inlevelse utan att det blir överspelat och det är skickligt. Det är väl inget språkligt mästerverk hon har att arbeta med även om det är en hyfsad deckarprosa. En del formuleringar och dialoger som finns med i syfte att bidra med lite humor i Thóras vardag faller tyvärr ofta ganska platt. Berättelsen är som bäst när det inte handlar om arbetet på advokatbyrån, eller vardagen hemma hos Thóra.
Efter att jag hade läst Yrsa Sigurdardóttirs första roman ”Det tredje tecknet” var jag ganska positiv, men jag tycker inte att denna fjärde bok om den isländska advokaten visar en utveckling åt rätt håll. Den har visserligen nominerats till Bästa översatta kriminalroman av Svenska deckarakademin, men jag tycker att den är en genomsnittlig deckare som inte höjer sig över mängden.
Mottagen: 20 december 2012
Anmäl textfel
