Duvan och Lejonet skildrar en febrig, överhettad tid; senantiken. Där män och kvinnor ännu möts både i badhusen och på offentliga toaletter, där våldet är vardag och klasskillnaderna oerhörda. Samtidigt som en ny tro, den kristna, utmanar ”den anständiga religionen” genom sitt burdusa och fysiska budskap om en kroppslig Gud, med antiintellektuella smutsiga asketer som hatar badhuskulturen och slåss om reliker som knappt hunnit kallna. Men också skapar underbar ny musik, lockar till sig fler och fler bildade och rika människor och visar på ett nytt sätt att leva, i solidaritet med fattiga och sjuka. I ett vacklande imperium kan man ännu njuta av teater, filosofi, importerade läckerheter, ett stort utbud av språk, religioner, resor och upplevelser. Hur länge till? Finns det plats för kärleken här? Och hur ser den ut?