LitteraturMagazinets recension av Salladsnätter, Vanessa Barbara
Fin skildring av en nybliven änkeman – men deckarhistorien kunde ha slopats
Den brasilianska författaren Vanessa Barbara hade tjänat på att utveckla relationerna i stället för en oengagerande deckargåta i sin debutbok "Salladsnätter".
Vanessa Barbara är en ung brasiliansk författare och journalist som kommer att medverka på Bok- och biblioteksmässan i Göteborg om några veckor. Barbara är känd för sina krönikor i New York Times och hon sägs tillhöra en av de mest betydelsefulla författarna i dagens Brasilien. I somras publicerade Svenska Dagbladet en artikel av Barbara (SvD 11/6-14), Barbara skrev mycket kritiskt om det ekonomiska läget i Brasilien och om den pengarullning som gjorts inför fotbolls-VM som gick i Brasilien tidigare i somras. ”Salladsnätter” är Vanessa Barbaras debutbok.
Otto, romanens huvudperson, har nyligen mist sin älskade Ada som han delat sitt liv med och hela sin tillvaro med de senaste femtio åren i en brasiliansk småstad. Som änkeman är han ensam, folkskygg och uttråkad. Otto skärmar av sig så mycket det bara går gentemot grannarna, brevbäraren och apoteksbiträdet. Ada var Ottos enda kontakt och hon skötte allt som innebar relationer med andra utanför hemmet. Kontrasten blir således enorm efter Adas bortgång. Ada var dessutom pratglad och hade hjärtlig kontakt med alla i området. Ensam i sin sorg börjar Otto höra saker och minnas saker som han härleder till Adas död. Otto börjar misstänka att grannarna döljer något för honom.
Titeln ”Salladsnätter” syftar på det avkok Ada brukade göra för att lindra Ottos sömnlöshet. Romanens styrka är det persongalleri som Barbara målar upp, hon skildrar bland många andra apoteksbiträdet som likt en besatt läser och rapporterar om alla biverkningar till olika läkemedel, brevbäraren som ständigt blandar ihop adresser och senhor Taniguchi som lider av Alzheimers sjukdom och som fortfarande kämpar för Japans sak under andra världskriget. Stundtals är det underfundigt, tragikomiskt och humoristiskt.
”Salladsnätter” upplevs som en liten pärla när jag läser om alla dessa speciella karaktärer som romanen vilar på.
Under läsningens gång inser jag att det också finns ett mysterium som ska redas ut. Barbara lyckas dock inte skapa spänning kring detta. Barbara hade tjänat på att utveckla relationerna mellan grannarna i stället.
Jag tycker att författaren verkar ha god människokännedom och hon gör fina betraktelser. Detta hade jag gärna läst mer om.
Mottagen: 18 augusti 2014
Anmäl textfel