LitteraturMagazinets ljudboksrecension
av Regnbågens tid, Unni Drougge
Sprudlande fyrverkeri i regnbågens alla färger
Som ett sprudlande fyrverkeri är Unni Drougges nya ljudbok om kampen mellan det onda och det goda, suveränt uppläst av författaren själv.
På ett välavgränsat geografiskt område vid Årstavikens södra sida mellan Årstabron och Skanstullsbron skapar Drougge en mikrovärld som är ett koncentrat av vår tid och vår värld där allt verkar hända samtidigt.
I skuggan av Skanstulls- och Johanneshovsbron ligger tre villor som ett litet nutida Bullerbyområde, bebodda av den moderna häxan Sanne som använder sig av tarotkort lika väl som Internet, Thea som är författare, modern med stort M: Kristin med sina sex barn som odlar sin surdeg och egna makrobiotiska grönsaker i nära kontakt med antroposoferna i Järna. Kristin är gift med den alltmera upptagne psykoterapeuten och TV-karriäristen Leo.
Fredag den trettonde juni dimper den nyss valda miss Euro-Sverige, skönhetsdrottningen Emelie, ner mitt i idyllen efter att ha gjort stor skandal i direktsändning på TV. Samtidigt utsätts Kristin för en grym och brutal våldtäkt. En del andra mycket otäcka händelser drabbar denna värld som vi först förstår långt senare.
Ovanför på Årstaberget bor regnbågsfolket, en "stam" som rymmer samhällets alla utstötta, exempelvis den före detta punksångaren Rafael med sin familj, miljöaktivister, arbetsskygga, hemlösa, narkomaner, asylsökande flyktingar med flera. Och mitt ibland oss vandrar utomjordingarna med sina kidnappningar och experiment. Förutom poliser, militära underrättelsetjänsten, journalister och inte minst lodjur.
Vem är god och vem är ond? Grön terrorism tycks exempelvis vilja hinna först med att förstöra jorden i sin strävan att förändra den rådande politiken.
Romanen är så spännande och skickligt komponerad att allt oförenligt flätas i varann. Utomjordingar, healare, New Age och annan symbolik blandas med helt vanliga människor på ett sätt som ger en unik bild av vår tid och vårt samhälle här och nu. Kampen mellan det goda och det onda pågår överallt och här gestaltas den på ett sätt som väcker gensvar hos mig. Inte sen Jeanette Winterssons roman “Stone Gods” har jag läst en så spännande nutidsroman som väcker all min kärlek till mänskligheten och ett “trots allt”-hopp för framtiden.
Mycket intressant är också att jämföra Drougges roman med Widdings romaner “På Årstafruns tid” som bygger på Märta Helena Reenstiernas dagböcker om livet på Årstagård under åren 1793 och 1839. Även Reenstierna tecknar en hel värld med alla de människor och små och stora händelser som livet på gården bestod av. Dagböcker från en tid då livet tycktes begripligt och världen överblickbar till skillnad från i Drougges roman och vår egen verklighet. Årstagård ligger fortfarande på sin plats vid Årstaviken på andra sidan Årstaberget i förhållande till Drougges påhittade lilla samhälle “Brovattnet”
Det är ganska ovanligt att en författare visar sig vara den bästa uppläsaren men Unni Drougge behärskar verkligen den konsten. Med yttersta finkänslighet gestaltar hon romanens alla spännande människor i såväl text som uppläsning. Att så lätt kunna växla mellan den sjuttonåriga internetnörden Natan till den urgamla aboriginska healaren Irina, den förvirrade Emelie och den överlägsna teveprofilen Leo imponerar mycket.
Att lyssna på en ljudbok kan vara en ganska annorlunda upplevelse mot att läsa den tryckta boken. I synnerhet när uppläsningen är så bra som i det här fallet kan ljudboken starkt framhäva aktualiteten och närvarokänslan!
Det är med spänning och stor glädje jag lyssnar på denna roman. En av de få romaner man med stort utbyte kan lyssna på många gånger. En roman som talar till unga såväl som oss gamla fyrtiotalister och alla däremellan. Rekommenderas å det varmaste.
Mottagen: 15 juni 2015
Anmäl textfel
