LitteraturMagazinets recension
av Bleeding Edge, Thomas Pynchon
Civilisationskritik i spåren av 11 september
När Thomas Pynchon tar sig an händelserna kring den 11 september 2001, gör han det med sitt sedvanliga civilisationskritiska angreppssätt och myllrande stil.
”Bleeding Edge” utspelar sig i New York före, under och efter attacken mot World Trade Center. Till stora delar har berättelsen formen av en thriller och är mer realistisk än flera andra av Pynchons romaner.
Maxine jobbar privat med att utreda bedrägerier och börjar undersöka hashslingrz som är ett sorts datasäkerhetsföretag. Hennes väninna March är motvillig svärmor till företagets VD, Gabriel Ice som är en mäktig figur i internetbranschen. Det verkar ske någon sorts förskingring från företaget och dess partners och allting pekar på att pengar förs över till nätverk i Förenade arabemiraten. Det finns misstankar om att Ice sponsrar islamistisk terrorism. När en person som lurat Ice på pengar hittas död blir Maxine än mer beslutsam att ta reda på vad som pågår.
Maxine behöver sätta sig in i de mer underjordiska delarna av internet för att kunna följa hashslingerz verksamhet. Som tur är har hon bland annat två söner som är väl insatta i det som kallas för ”Deep Web”. Ju djupare Maxine tränger in i den världen, desto svårare får hon att hålla isär vad som händer där och i den mer påtagliga världen. Hennes eget liv är redan ganska snårigt med en ex-man som inte är helt och hållet ex, samt relationer som uppstår med män med koppling till hashslingrz-härvan.
För läsaren blir det också rörigt när romanen växlar mellan olika genretyper från thriller till social-realism, sci-fi och chic-lit. När det dessutom strösslas hejdlöst med popkulturella referenser och termer hämtade från data- och hackervärlden tappar en gärna bort sig i historien. Visserligen är det som vanligt med Pynchon gjort med mycket humor och underfundighet, men det tar också bort fokus från berättelsen när en ska navigera mellan källkoder, programmering, smala filmcitat och namndroppande.
Det har gjorts jämförelser med Pynchons tidigare verk, inte minst ”Buden på nummer 49”. Det hemliga, alternativa kommunikationssystemet Trystero i boken från 1960-talet har sin motsvarighet i Deep Web i ”Bleeding Edge”. Konspirationerna känns igen även om metoderna och miljöerna har förändrats. Pynchon hakar på de konspirationsteorier som finns kring 9/11 om att attacken egentligen styrdes från Amerika och kanske till och med den amerikanska regeringen. Allt för att kunna dra igång nya krig och dölja stora bedrägerier. Det görs jämförelser med hur nazisterna lägligt fick en riksdagshusbrand att utnyttja för sitt maktövertagande i Tyskland på 1930-talet.
Konspirationsteorierna flödar på nätet. Pynchon verkar undersöka hur den snabba kommunikationen, den oändliga informationen och den tilltagande övervakningen samverkar med och påverkar människornas medvetanden, föreställningar och relationer. Tiden är väl vald, strax efter den uteblivna millennium-kraschen och IT-bubblan som sprack befinner sig karaktärerna även politiskt i en brytningstid mellan kalla kriget och det som blir världen efter 9/11. Snart ska människorna knytas än tightare till den virtuella världen genom sociala medier och smarta telefoner.
Huruvida Pynchons roman om nätet och dess mörka sidor ska läsas som en varning eller endast som en tidstypisk skildring av den digitala världens framväxt är oklart. För att fånga den fragmenterade och samtidigt globaliserade värld som 2000-talets människor lever i, kan Pynchons myllrande berättande tjäna ett syfte. Maxine är en mångsidig huvudperson och gör val som ibland verkar märkliga, eller som kanske helt enkelt är mänskliga i en förvirrande värld. Det virtualitetssyndrom som beskriver hur hon inte litar på sin egen verklighetsuppfattning kan liknas vid den uppkopplade människans tillvaro. När vi tror att vi kan göra friare val på nätet kan vi samtidigt bli mer utsatta för de som vill styra oss oavsett om det är marknadskrafter, staten eller politiska organisationer som ligger bakom.
Mottagen: 28 juli 2015
Anmäl textfel
