LitteraturMagazinets recension
av Populisten, Thomas Bodström
Politiskt rävspel och hackerattack mot maktens och samhällets nav
Thomas Bodströms nya roman utspelar sig under två kritiska veckor då viktiga funktioner i vårt samhälle utsätts för en hackerattack. Regeringskansliets e-post och dokument kommer på avvägar. Arlanda lamslås när dataskärmarna i kontrolltornet slocknar – katastrofen är nära.
Jag småler när jag läser om politikerna. Det går inte att undvika att känna igen drag hos romanens politiker. Allra tydligast framgår förebilden till utrikesministern. Utan tvivel har han fått låna sina drag utav Carl Bildt. Jag småler när jag för mitt inre öra hör hans arroganta stämma. Kan möjligtvis justitieministern Gerd Lundin vara släkt med Beatrice Ask?
Hackerattacken mot makten gör att mailen läcker ut till en internetsida, som administreras av en tvivelaktig reporter. Reportern har specialiserat sig på politik och skandaler utan att göra ordentliga källkontroller – det gäller att vara först ut. Kvällstidningarna hänger på.
I maktens korridorer syns det mesta handla om krishantering, tid som tas från konstruktivt arbete. Varje småsak förstoras till gigantiska proportioner i och med hanteringen i media. När justitieministern skämtsamt mailar sin kollega att kungamiddagar är tråkiga och att för hennes del får man gärna avskaffa monarkin, har kvällstidningarnas löpsidor och rubriker stora bokstäver.
Thomas Bodström har satt fingret på ömma punkter, vårt samhälles sårbarhet och mediadrev i tid och otid. Förhoppningsvis är regeringens arbete något mera seriöst än det framställs i boken. Om inte, så ger det oss väljare aldrig så lite gåshud. Den polisbrutalitet han skildrar, när batongslagen viner över mannen som de två poliserna tagit in i avräkningsrummet vid T-centralen, sänder rysningar efter ryggraden.
Förutom justitieministern möter vi advokaten Mattias, numera sambo med Susanne och Mattias revolterande tonårsdotter. Författaren är även advokat, så naturligtvis behövs lite stoff från rättsväsendet i romanen. Det här sägs vara den avslutande boken i serien, men som läsare hoppas jag att Thomas Bodström förser oss med mer underhållning från politikernas och advokaternas värld.
Det här är en spännande och lättläst roman som kom ut lagom till sommaren. Författaren har ett driv i berättandet, som gör att det aldrig blir en tråkig stund. Jag har läst hans tidigare böcker och gillat dem och den här är minst lika bra. Här är en hel del förvecklingar, som var och en inte verkar höra ihop, men så knyts allt ihop till ett prydligt paket i slutändan.
Mottagen: 26 juni 2013
Anmäl textfel
