Stig Dagerman debuterade tjugotvå år gammal med romanen "Ormen". Året var 1945 och den möttes av en förbluffad kritikerkår. "Så våldsamt övertygande har ingen svensk författare i detta sekel debuterat", skrev Olof Lagercrantz i Dagens Nyheter. Med sina egna ord, som blivit klassiska, beskrev Dagerman sitt förstlingsverk så här: "Författaren utför en undersökning över hur skräcken får en samling människor i sitt våld och hur de reagerar under trycket, var och en efter sina egna förutsättningar. Den tes han vill fastslå är att det främst gäller att erkänna den primitiva urångesten; den får icke förnekas. Ett samliv med ångesten är den enda livsform som kan skänka människan åtminstone någon liten möjlighet att uppleva sig själv."

Stig Dagerman debuterade tjugotvå år gammal med romanen Ormen. Året var 1945 och den möttes av en förbluffad kritikerkår. "Så våldsamt övertygande har ingen svensk författare i detta sekel debuterat", skrev Olof Lagercrantz i DN.

Med sina egna ord, som blivit klassiska, beskrev Dagerman sitt förstlingsverk så här: "Författaren utför en undersökning över hur skräcken får en samling människor i sitt våld och hur de reagerar under trycket, var och en efter sina egna förutsättningar. Den tes han vill fastslå är att det främst gäller att erkänna den primitiva urångesten; den får icke förnekas. Ett samliv med ångesten är den enda livsform som kan skänka människan åtminstone någon liten möjlighet att uppleva sig själv."

Nu utges Ormen med ett nyskrivet förord av Siri Hustvedt.

Med sina egna ord, som blivit klassiska, beskrev Dagerman sitt förstlingsverk så här: "Författaren utför en undersökning över hur skräcken får en samling människor i sitt våld och hur de reagerar under trycket, var och en efter sina egna förutsättningar. Den tes han vill fastslå är att det främst gäller att erkänna den primitiva urångesten; den får icke förnekas. Ett samliv med ångesten är den enda livsform som kan skänka människan åtminstone någon liten möjlighet att uppleva sig själv."

Nu utges Ormen med ett nyskrivet förord av Siri Hustvedt.

Med sina egna ord, som blivit klassiska, beskrev Dagerman sitt förstlingsverk så här: "Författaren utför en undersökning över hur skräcken får en samling människor i sitt våld och hur de reagerar under trycket, var och en efter sina egna förutsättningar. Den tes han vill fastslå är att det främst gäller att erkänna den primitiva urångesten; den får icke förnekas. Ett samliv med ångesten är den enda livsform som kan skänka människan åtminstone någon liten möjlighet att uppleva sig själv."

Nu utges Ormen med ett nyskrivet förord av Siri Hustvedt.