LitteraturMagazinets recension av Som om jag vore fantastisk, Sofia Nordin
Fortsatt spännande i svensk dystopi
Det här är den tredje delen i Sofia Nordins serie om Hedvig, Ella, Ante, Nora och Malte, fem av de ungdomar som överlevt febern som tagit död på nästan hela befolkningen.
Serien utspelar sig i ett framtida Sverige där allt är tomt. En slags farlig feber har drabbat människor och de allra flesta har dött. Bara några få har överlevt, i alla fall verkar det så. Allting är övergivet, och ruttnande lik finns överallt.
De två första delarna heter "En sekund i taget" och "Spring så fort du kan".
"Som om jag vore fantastisk" handlar om Ella och Nora som ger sig iväg från sina vänner, och Noras lillebror Malte, för att hitta fler överlevande efter att ha hört en röst i en radio. De tar en bil från motorvägen, som är full av bilar med övergivna lik, och kör mot Umeå. De överlever genom att ta bensin från andra bilar på vägarna, och bryter sig in på övergivna bensinmackar och affärer för att få mat.
Tredje boken var lika bra som de andra två i serien. Man vill hela tiden veta vad som ska hända, men ibland är boken jättehemsk och sorglig.
Jag ville läsa den för jag tyckte de andra var så bra och jag ville veta vad som skulle hända.
Jag tycker verkligen om de här böckerna, för att de är så bra skrivna, de är så spännande, de blir aldrig tråkiga, men samtidigt är de väldigt sorgliga.
Jag tycker alla borde läsa den här serien.
Mottagen: 26 februari 2015
Anmäl textfel