LitteraturMagazinets recension av Vi bakar bullar, Sarah Vegna
Bullbak, en barn- och vuxensak!
Det lilla barnet är hemma tillsammans med pappa, och nu ska de baka bullar! "Vi bakar bullar" är en vardagsnära berättelse, enkelt berättad med en liten glimt i ögat av författaren Sarah Vegna och illustratören Astrid Tolke.
Jag vill börja med att måla upp ett scenario: Johannes, två och ett halvt år, bor i ett kollektiv och är lite sur. Hans mamma menar att det är dags att gå och lägga sig, medan Johannes är av den bestämda åsikten att det snarare är tid för att fortsätta leka. Plötsligt dyker en tredje individ upp, en barnboksrecensent som har boken ”Vi bakar bullar” i handen. När individen frågar om Johannes kanske skulle vilja låna boken, ändras stämningen i rummet, och det det lite sura barnet som vill fortsätta leka blir istället ett barn som vill gå och lägga sig så att hans mamma kan läsa ur boken ”Vi bakar bullar” för honom. Historien är inte bara sann, den går också i samklang med konceptet i serien ’Vi gör tillsammans’ som boken ingår i. Serien, som hittills består av "Vi tvättar bilen" (2017) och ”Vi bakar bullar” (2018), beskriver vardagssituationer där en förälder och ett barn utför något tillsammans.
Själva berättelsen är uppbyggd med korta meningar och tillhörande illustrationer. Läsaren får följa med från att barnet plockar ut bakskålen till den obligatoriska provsmakningen av de färdiggräddade bullarna. Under berättelsens gång kommer det att hinnas med ett och annat fniss, som ett visst igenkännande för de med lite mindre tålamod. Illustrationerna går i klara färger och beroende på sida är uppslaget mer eller mindre ritad i detalj, och de små accessoarer som ges under historiens gång i form av just bildmotiv är värda för såväl åhörare/betraktare som läsare att kolla lite extra på. Fokus ligger emellertid konstant på barnet och vad hen har, samt tar, för sig under bakprocessens gång.
På grund av de korta meningar som berättelsen är uppbyggd på, är ”Vi bakar bullar” en bok som snabbt blir genomläst. Men, det är även just på grund av den enkla och tillgängliga texten som boken – tillsammans med de utstuderade detaljerna i illustrationerna – tål att läsas och lyssnas om. Boken riktar sig till barn mellan ett och tre år, vilket jag tycker är en rimlig ålderskategori för såväl historien som sättet berättelsen är uppbyggd på. Att den dessutom är så pass kort (speciellt i ett nedsläckt nu-är-det-dags-att-sova-rum), möjliggör att barnet som boken ska läsas för kanske får chansen att lyssna till fler historier under en och samma nattning.
Mottagen: 4 februari 2018
Anmäl textfel