Den som älskar glada dagar varder fattig! heter det hos Syrak.

Rönnogs far uppfostrar sina barn med det språket, tills det står där som HOTET ? till vänster om huvudet. Men sistingen Love kommer och är Själva Glädjen; ?han förljuvade dem som tog i honom.?

När Love dör i Rönnogs famn står fadern oemotsagd med sitt Glädjen är en idiot!

Rönnog är skräckslagen men stark, och får en viss självständighet som mejerska i Norrbotten i början av seklet. Med en stormande hårväxt, tunn hy och en röst som kan skälla och sjunga förälskar hon sig ursinnigt och urskillningslöst.

Tills hon träffar IsakMårten. Då har hon inget val längre. Om hon bara finge ha honom för sig själv! Men IsakMårten lever redan i en värld av kärlek. Rönnog blir husmor i en stuga full av den sortens glada dagar som brukar övergå i svammel och svält ? och en rasande svartsjuka mellan sonhustru och svärfar, mellan syskon och svägerska.

Efterord av Birgitta Holm

Kommentar av Åsa Larsson

Rönnog arbetar som mejerska i Norrbotten i början av förra seklet. Med en stormande hårväxt, tunn hy och en röst som kan skälla och sjunga förälskar hon sig ursinnigt och urskiljningslöst. När hon träffar IsakMårten har hon inget val längre. Om hon bara finge ha honom för sig själv. Bara för sig själv!. Ett storslaget kvinnoporträtt och en intensiv kärleksroman. Sara Lidman själv läser sin bok.

Sjätte delen i Sara Lidmans klassiska jernbaneepos!

Sara Lidmans stora epos Jernbanan (som rymmer sju delar) handlar om hur Västerbottens inland befolkades, hur jernbanan fick sin sträckning i norr och hur Didrik Mårtenson blev Ol´förarn.
Det börjar en morgon i juni 1878 då gossekarlen Didrik får syn på en artikel i Skjellet-avisen. Där dryftas frågan om en järnbana i norr. Han blir besatt av tanken på en jernbana - senare av bygget av norra Stambanan - genom hans hemsocken Lillvattnet.
Skogsbolagen vill komma åt de orörda skogarna. Lillvattnets folk fruktar världen som den ter sig genom jernbaneloket - ett vidunder ur Uppenbarelseboken. Rallarna ses som hedningar, och Didrik vill högst av allt försona alla med jernbanans idé. Han talar i socken-stämma, på skogsauktioner, i kojor och kök. I hemlighet är det tankarna på Konungens besök vid invigningen som kommer honom att lova alla han möter ett nytt liv.
Sitt sista tal håller han - istället för kungens uteblivna invigningstal - när han skickas som förste tågpassagerare till fängelse i Stockholm.
Jernbanebygget är berättelsens röda tråd. Men det viktigaste i denna krönika är människorna; Anna-Stava - Didriks hustru och stora kärlek, den ljuvliga Hagar - sockenhorans dotter, IsakMårten - storsonen, och hans stora kärlek Rönnog. Och Strömmen, Spadar-Abdon och hans hästmarr Stina, Nabot, Goliat, Fridolf den gode, Julius och Dorn, Månstrimman. Och Nicke.
Det glöder och skälver av passioner, smärta, glädje, humor hos dessa tidlösa gestalter.
Didrik hamnar i fängelse - men det egentliga straffet får han på gamla dar när "storsonen" IsakMårten gifter sig med Rönnog - Hagars röst - som är den centrala personen i Lifsens rot och Oskuldens minut.

I Lifsens rot arbetar Rönnog som mejerska i Norrbotten i början av förra seklet. Med en stormande hårväxt, tunn hy och en röst som kan skälla och sjunga förälskar hon sig ursinnigt och urskiljningslöst. När hon träffar IsakMårten har hon inget val längre. Om hon bara finge ha honom för sig själv. Bara för sig själv! Ett storslaget kvinnoporträtt och en intensiv kärleksroman.

"Bortom all jämförelse" - "utan motstycke" - "lämnar all annan svensk prosa långt bakom sig" - "världslitteraturens vingpenna…" - så stora ord skrevs när böckerna kom ut. Sara Lidman prisades och prisbelönades, för Vredens barn fick hon Nordiska Rådets pris.

Jernbanesviten består av Din tjänare hör, Vredens barn, Nabots sten, Den underbare mannen, Järnkronan, Lifsens rot och Oskuldens minut.