LitteraturMagazinets recension
av Lex bok, Sara Kadefors
Unik läsning om betygshets och framgång
Tolv år efter succén ”Sandor slash Ida” kommer Sara Kadefors med en ny ungdomsbok, och som vanligt är det fruktansvärt träffsäkert. Vi rör oss mellan skolvärlden och bloggvärlden, mellan framgångssagor och betygshets. ”Lex bok” belyser många frågor vi inte pratar tillräckligt om. Dock kunde handlingen kommit igång tidigare.
Lex går sista året i gymnasiet och fattar inte hetsen. Varför säger läraren att alla ska vara så kreativa hela tiden? Varför snacka alla om studenten? Till och med Lex bästa vän Jonathan vill prata om sina stora framtidsplaner. I ren protest startar Lex bloggen ”Själens sår”. Där växer den alternativa tjejen Maya fram, och hon förstår inte alls grejen med studenten. Besökarna blir bara fler och fler. Hur skulle Lex kunna veta att hennes protest mot framgång skulle bli en framgångssaga?
Det här är en träffsäker bok på flera sätt. Dels språkligt – precis som i Kadefors tidigare böcker är det ingen tvekan om att det är ungdomar jag läser om. Det känns aldrig konstruerat eller moraliserande som i många andra ungdomsböcker. Det finns också likheter mellan ”Sandor slash Ida” och ”Lex bok” i form av en frånvarande förälder och ungdomar som får ta ansvar för sina föräldrar istället för tvärt om. Därefter tar likheterna dock slut.
I ”Lex bok” får vi istället kliva in i blogg- och skolvärlden. Den handlar om betygshets, drömmen om framgång och om att promota sig själv till varje pris. Att så tidigt som möjligt bestämma hur resten av livet ser ut. Här finns mycket samhällskritik vilket får komma fram genom Lex och hennes ständiga ifrågasättande.
Ifrågasättandet både stör och charmar mig. Ibland är Lex så obstinat att jag vill kliva in i boken och skaka ur henne den där cynismen, samtidigt som det stärker budskapet. Det är också fint att se hennes utveckling under bokens gång. Hur hon konfronteras med sina övertygelser alldeles utan min hjälp.
Mitt största problem är att bloggen, vilket jag uppfattar som den centrala handlingen, drar igång alldeles för sent. Det dröjer en tredjedel av boken innan bloggen ens introduceras. När den väl gör det är jag dock fast. Det är då boken verkligen blir det där lilla extra som jag hoppats på. Lex rör sig i en miljö jag både fascineras av och föraktar, precis som hon själv gör. Hon kan inte fatta att bloggen är viktig för många människor, samtidigt som hon inte kan sluta skriva.
Jag funderar över om det är trovärdigt att en blogg blir så stor på kort tid, och kanske är det aningen överdrivet, men budskapet når fram: en enda person kan bli oerhört hajpad. Personen blir ett känt varumärke, och beroende på vad den personen säger svänger hela folkmassor. Har Maya sagt att man borde bojkotta studenten? Då är det klart man ska bojkotta studenten!
Trots att mycket känns igen är det här på många sätt unik läsning. ”Lex bok” belyser flera viktiga frågor som vi inte pratar tillräckligt om. Måste alla sikta mot framgång? Är det rimligt att en femtonåring ska veta vad hen vill göra om tio år? Är det ens eftersträvansvärt? Alla kanske inte vill, eller ens kan, vara sitt eget varumärke.
Mottagen: 11 oktober 2013
Anmäl textfel
