LitteraturMagazinets recension av All I Want for Christmas is planekonomi, Sara Granér
Mästaren Granér har gjort det igen
Sara Granér har i sina två tidigare böcker visat att hon är en mästare på abstrakt, färggrant tecknande – och absurd humor. Hennes hundliknande varelser har i båda böckerna satt fingret på allt märkligt vi människor säger och gör – tagit det, vridit det så många varv att galghumorn blivit uppenbar, och sedan kastat det tillbaka till oss. Rakt i nyllet.
Som en mycket välkommen, på många sätt mycket rolig och samtidigt alldeles oroande käftsmäll.
”All I want for Christmas is planekonomi” är Granérs senaste bok. Först tänkte jag att titeln nog var ironisk – ingen kan väl vilja ha planekonomi i julklapp? Men jo; Granér argumenterar faktiskt för att det ekonomiska system vi har inte fungerar och att vi då lika gärna kunde göra ett nytt försök med planekonomi, under demokratiska former. Det kanske fungerar? Främst tror jag att Granér vill åt frågan om vad vi behöver jämfört med vad som produceras. I ett långt seriereportage går hon igenom något som verkar vara Teknikmagasinets varukatalog och visar på det absurda i att varje usb-kylskåp och luftbazooka har tillverkats av människor – under ganska vidriga arbetsförhållanden – och tagit upp en massa av jordens resurser.
Över huvud taget är det mycket fokus på politiska, djuplodande reportage i serieform, även om de gamla enrutingarna finns kvar. Det är självklart väldigt vänster, men på ett sätt som känns både friskt som iskallt vatten och starkt som rå chilifrukt. Även här blir analysen av samhället en högst nödvändig smocka som svider och väcker ilska – och förhoppningsvis lust att kämpa. Allt sammantaget kombineras konst och politisk kritik, bild och text, till en välgörande helhet. Stilgrepp som collageteknik, där bokmärken och bilder ut flora och fauna blandas med politikers ansikten, fungerar mycket bra i Granérs säkra händer, liksom sättet att leka med självhjälpsfilosofi, klichéeaktiga uttryckssätt, löpsedlar och quiz.
Granér har helt enkelt gjort det igen – inte bara upprepat sina tidigare framgångar, utan också vågat tänka nytt och större.
Jag bävar inför framtida böcker och det konstnärliga våld som jag litar på att de kommer att innehålla.
Mottagen: 28 oktober 2012
Anmäl textfel