LitteraturMagazinets recension
av Skygga väsen, René Vázquez Díaz
Essäer som lockar till läsning
”Skygga väsen” är en litteraturguide eller, som författaren själv skulle uttrycka det, en vägledare till litteraturens värld.
Det handlar om smalare, finare litteratur och ambitionen är – gissar jag – att skapa nyfikenhet för författarskap som annars är tämligen okända för de flesta. Det tror jag säkert att Vázquez Díaz lyckas med, eftersom tilltalet är mer entusiastiskt än pedagogiskt. Författarskap som Clarice Lispector, Birgitta Trotzig, Arthur Lundquist och Yukio Mishima fladdrar förbi – samt diverse andra. Det handlar ofta om litteratur som Vázquez Díaz gillar, men negativa sidor – till exempel Mishimias fascism – lyfts också fram.
De flesta essäerna i denna bok är korta munsbitar som lockar till läsning utan att tråka ut med onödiga detaljer. En del frågetecken väcks dock under läsningen. Korrläsningen är, i vissa av essäerna, erbarmlig. I andra är det uppenbart att uppgifterna (ttill exempel om hur många av Lispectors böcker som finns översatta till svenska) inte är uppdaterade inför tryckning. Frågande blir jag också när Vázquez Díaz, mitt i sin annars väldigt medvetet feministiska argumentation, talar om ”den kvinnliga ondskan” utan att detta egentligen diskuteras eller problematiseras. Vad är egentligen den kvinnliga ondskan? Det skulle jag gärna vilja veta.
I övrigt har jag få invändningar, förutom att författaren skriver så ingående om Fredrika Bremer – fast egentligen skriver han snarare om sin egen bok om henne och intervjuar sig själv. Kanske lite väl självpreteniöst. Dock, avsikten är att väcka uppmärksamhet kring alltför okända författarskap – och där tycker jag absolut att Vázquez Díaz lyckas.
Mottagen: 28 oktober 2012
Anmäl textfel
