LitteraturMagazinets recension
av Bekele, Raquel Lozano
Angelägen berättelse om mötet med Sverige
I en tid med alltmer rumsren rasism bör alla sätta sig in i hur det känns att vara hotad med utvisning. "Bekele" är en oerhört viktig bok.
Du är tillsammans med Johannes. Han har rätt att stanna i Sverige vad som än händer, men du blir utkastad om ni skulle göra slut. Ni måste regelbundet gå till Migrationsverket och stå ut med frågor om ert sexliv. Då händer det som inte får hända. Ert förhållande håller helt enkelt inte.
Bekele har kommit till Sverige från Eritrea för att arbeta. Så möter hon Johannes och deras relation innebär att hon kommer att få stanna i Sverige - om de bara är tillsammans i två år.
Bekele jobbar som städerska och måste vänja sig vid att ses som mindre värd av de som befolkar kontoren där hon städar. Dessutom blir hon stoppad på gatan inom ramen för REVA. Hon försöker komma in i ett samhälle som inte är så intresserat av att öppna några dörrar.
Värst är ändå besöken hos Migrationsverket, där hon och Johannes är skräckslaget nervösa. Tänk om det verkar som att de fejkar? Är de verkligen trovärdiga nog i sin kärlek till varann? Även när handläggaren Lennart frågar vilka samlagsställningar de föredrar måste de svara något vettigt, trots att de bara blir förbannade.
Vi får också följa Lennart och hans fru. Hon vill inte att han fortsätter jobba på Migrationsverket, men han vill absolut inte bli arbetslös och menar att någon annan ändå skulle göra samma jobb. När arbetsplatsen firar avvisningar är det tydligt vart de tre författarna står i fråga om Migrationsverket som totalt omänskligt system.
För Bekele händer något som absolut inte borde ha fått äga rum. Hon är otrogen. Kan hon ändå fortsätta vara ihop med Johannes? Och om han gör slut, måste hon då lämna Sverige?
Det här är en berättelse fylld av både humor och mycket ilska. En del hopplöshet, men också en kampglöd. Raquel Lozano och Mattias Elftorp har skrivit ett kortfattat men mycket matigt manus med en tonsäker känsla för dialoger. Emre Özdamarlar står för fenomalt bra teckningar som verkligen fångar människorna och de liv som skildras. Känslorna syns direkt i vartenda ansiktsdrag, utan att några stereotypa sätt att skildra dessa känslor någonsin behöver tillämpas.
"Bekele" är en oerhört viktig bok. Den borde spridas i gymnasieskolor, på arbetsplatser. Den är ett ovärderligt inslag på varje bibliotek och i varje privat bokhylla. För precis så angeläget är det att ta del av den här berättelsen om hur det är att vara människa i ett byråkratiskt system som anser sig ha rätt att förminska dig till en siffra – som alltid är en för mycket. I en tid med alltmer rumsren rasism bör alla sätta sig in i hur det känns att vara hotad med utvisning.
Enda felet med "Bekele" är att den gärna hade kunnat få berätta mer om Bekele och Johannes. Å andra sidan – koncentrationen har också många fördelar. Istället kanske vi kan få hoppas på fler böcker om Bekele? Jag vill väldigt gärna veta hur det går för henne i ett alltför kallt Sverige.
Mottagen: 23 mars 2014
Anmäl textfel
