Recension
av Innan jag fanns, Petrus Dahlin
Många frågor och trevande svar
Systrarna My och Py följer med sin morfar ut till stugan på landet. Det är längesedan de var där sist, så längesen att Py inte fanns, inte ens i sin mammas mage. Om hon inte var hos My och morfar, och inte i sin mammas mage, var var hon då?
Frågorna väcks och storasyster My försöker ge svar. Hur ligger det egentligen till?
Detta är ett spännande ämne att ta upp för barn. Jag var väldigt nyfiken på vad författaren skulle ge för svar, men han lämnar det osagt. Inget fel med det, snarare bra. Barn som läser boken kommer förmodligen fortsätta att undra hur det ligger till. Det finns dock plats för egna tankar och många olika svar på frågan, så att barnet själv kan bilda sig en uppfattning, eller i alla fall någonstans på väg mot en sådan.
Bland illustrationerna finns både spermier och ägg, någon som sänder ner barn i fallskärm och stjärnornas glittrande hemligheter. Vem vet egentligen svaret på den här frågan?
Illustrationerna är fint målade av den flerfaldigt Augustprisnominerade Maria Nilsson Thore. De väcker nyfikenhet och tar stor plats för den seende lyssnaren. Texten väcker frågor och ger trevande svar. Den är väl anpassad till målgruppen, men inte så barnslig att en vuxen läsare tappar intresset.
Första meningen: Är det långt kvar?
Gillar: Att det finns plats för egna tankar.
Gillar inte: Det hade kunnat finnas mer plats åt vad som händer i stugan.
Mottagen: 23 februari 2013
Anmäl textfel
