LitteraturMagazinets recension
av Jämställdhetsbluffen, Pelle Billing
Lättillgängligt om mansrollens baksida
Låt oss prata om män och ”mansrollen”. Det är sant att höga samhällspositioner oftast innehas av män och de personer med högst lön är män, men det finns en baksida.
Den ser ut så här: Män är ensamma och isolerade i högre grad än kvinnor; män tar livet av sig i större utsträckning än kvinnor; de människor som lever på samhällets botten är, med några få undantag, män; det är oftast män som dör på sin arbetsplats och det är män som skickas ut (och dör) i krig.
När skolan misslyckas med sitt uppdrag och killarnas betyg störtdyker kallar vi det för ”antipluggkultur” – och lastar därmed över skolans ansvar på killarna, ett svek som sannolikt plogar vägen för isolering, arbetslöshet och diverse andra mindre roliga saker.
”Män klarar sig alltid”, är en inte alltför ovanlig åsikt – men de gör ju uppenbarligen inte det.
Så om män är så utsatta, varför pratar vi inte om mansfrågor? Pelle Billing menar att det är tabu för män att prata om sådant som kan göra att de framstår som svaga, gnälliga och oförmögna att leva upp till de krav som ställs på dem – en begränsning som ”kvinnorollen” inte belagts med – och hans syfte med ”Jämställdhetsbluffen” är att belysa mansfrågor och bredda jämställdhetsdebatten. Billing menar att maktanalysen, bilden av mannen och den rådande diskursen är enögd och att vi har ersatt gamla begränsningar med nya – och jag är beredd att hålla med honom. Han sätter även fingret på skillnader mellan könen upprätthålls i vår lagstiftning, till exempel genom att göra skillnad på föräldrar beroende på kön och tillåta könsstympning av småpojkar.
Pelles stundvis tillspetsade argumentation (som jag gillar) tar avstamp i aktuell forskning och i slutet av boken finns en diger referenslista. Han är såväl lättbegriplig som lättillgänglig och det är förvånansvärt mycket som ryms i bokens nätta format.
Mansfrågor måste diskuteras mer. Inte på bekostnad av kvinnofrågorna utan parallellt med dem. Diskussionsutrymmet är tillräckligt stort för det. Så läs den här boken, sug i er dess innehåll och inse att vi aldrig någonsin kommer att uppnå jämställdhet så länge vi sätter dubbla standarder och diskriminerar varandra.
Mottagen: 4 januari 2013
Anmäl textfel
