LitteraturMagazinets recension av Vilse, Ola Belin
Vardagsäventyr i matbutiken
I Ola och Evalotta Belins senaste bilderbok ”Vilse” får vi följa med Flora och hennes mamma till matbutiken. Allt går bra, tills mamma plötsligt är borta. Och det är då äventyret börjar.
Såklart vet Flora vet vad man ska göra när man kommit bort. Hon står helt stilla och väntar och spanar efter sin mamma. Men mamma kommer inte, så till sist ger sig Flora iväg för att leta upp henne (för tänk om mamma också står stilla och väntar någonstans). Men ingen mamma finns att finna. Då kommer nästa stora fråga: hur ska Flora överleva resten av sitt liv, helt själv i matbutiken, som plötsligt är full av faror? Det som nyss var en matbutik har nu blivit en djungel av charkuterier, campingsaker och glass som bara finns på översta hyllan. Matbutikens väggar är olidligt fasta och begränsande, men samtidigt är världen där innanför oändlig. Med lite fantasi.
Flora bygger bo, jagar mat och dricker oboypulver ur sin stövel. När hon väl hittar en annan människa som frågar om hon behöver hjälp ber hon honom att plocka ned glassen från översta hyllan och vips så har hon efterrätt till middagen hon tidigare fångat. Det är svårt att starta en eld med en tändsticka, men den går helt okej att använda som glassked. Och trots att Flora lägger sig ned för att dö både en och två gånger, så klarar hon sig faktiskt rätt bra själv. Typ.
Först tänkte jag beskriva Flora som en uppfriskande kavat flicka. Sen insåg jag att det är allt annat än uppfriskande att beskriva flickor som kavata. Så det skippar vi. Istället nöjer jag mig med att skriva att Flora tar med oss på ett spännande äventyr i vad som är en utav de mest vardagliga miljöerna, och att hon själv är den avgörande faktorn. Utan Floras envetna personlighet hade det här kunnat bli en skildring av rädsla och ensamhet, istället ger oss paret Belin en bilderbok om mod, driftighet och strävan. Maktlöshet och hjälplöshet är inte ord som finns i varken denna flickas ordförråd eller förståelsevärld.
Det förträffliga med ”Vilse” är alltså Flora, och det faktum att det är alldeles lagom synd om henne. Mest synd är det ju om mamma som måste sakna Flora något fruktansvärt. Efter en lång lång lång tid då Flora fått rå om sig själv, hittar hon såklart mamma igen och handlingen återupptas som om ingenting har hänt.
Mottagen: 30 november 2020
Anmäl textfel