Du är svenne och jag är blatte. Fatta det!

Turk kallas en helt vanlig kille från Bromma. Han heter egentligen Mattias och spelar basket i Alvik. Ayla är en tjej med turkisk bakgrund som bor i Rinkeby. Hon spelar i Akropol. Turk är blyg. Det är inte Ayla. De är varandras totala motsatser.

Basketen är det viktigaste i deras liv och de har inte tid för så mycket annat. Men när de får syn på varandra i Stockholms baskethallar kan de inte sluta titta och längta.

Men ska de våga visa sina känslor för varandra och för sin omgivning?

Hej Ayla

Jag heter Mattias, men jag kallas för Turk och jag tror att du vet vem jag är. Jag fick din adress av Dema det har hon kanske redan berättat? Hon lovade att döda mig om jag missbrukade den och jag hoppas att det här inte är missbruk.

Jag såg er match mot Alvik i lördags och jag är mycket imponerad. Av dig. Bästa matchen jag sett en tjej spela någonsin. Becka kom ingen vart. Jag vet att du kan ösa i poäng också, men den sortens försvar är supercoolt. Ni vann rättvist, tack vare dig.

Det var egentligen bara det jag ville säga. Och då kan man ju undra varför det var så viktigt att berätta. Vi känner inte varandra. Men vi har blängt en del. Vi har till och med pratat en gång i Thorildshallen. Efter det har vi blängt lite till.

Och jag vet inte varför vi blänger. Vet du?

Turk

Med en känsla av Romeo & Julia berättar Niklas Krog om två helt vanliga, men ändå så olika ungdomar i Sverige. I Nedräkning blandas basket, skola, vardag och kärlek i en berättelse om längtan och utmaningar både på planen och i livet.