LitteraturMagazinets recension
av En blomma av blod, Ngugi wa Thiong'o
En klassiker väl värd en ny utgåva
Ngugi wa Thiong´o har med "En blomma av blod" skrivit en av de stora afrikanska romanerna och nu kommer den ut i nytryck. Det är en välgärning att åter ge ut klassiker som tar upp de stora svåra frågorna i vår tid. Skriven på 1970-talet är den fortfarande lika aktuell då den skildrar svårigheterna som människorna i postkoloniala samhällen lever med. Ett förtryck byts mot ett annat och leder till nya konflikter med gamla strukturer.
En av bokens huvudpersoner är Munira som har tagit sin tillflykt till den kenyanska landsbygdsorten Ilmorog där han blir rektor för den lokala skolan. Under sin tid där kommer han först att uppleva hur byn nästan går under av fattigdom, för att senare intas av företagare och politiker som med utländskt kapital och utan hänsyn tar över mark och näringsverksamhet från invånarna som levt där tidigare. När tre pampar mördas blir han tillsammans med barflickan Wanja, den tidigare gerillakrigaren och affärsinnehavaren Abdulla samt fackföreningsledaren Karega häktad, misstänkt för morden. Dessa fyra personer och deras relationer till varandra är det som berättelsen byggs upp kring. Alla fyra drivs de av längtan efter något som ska fylla deras tomrum i livet, inte minst en social tillhörighet i ett land som går från stort kolonialt inflytande till en nationell självständighet som präglas av klassklyftor och etnisk splittring.
Författarens politiska engagemang är tydligt i boken, inte minst genom Karega som drivs av en stark socialistisk övertygelse som får stå i motsats till den kapitalistiska utvecklingen som Ilmorog går igenom. När byn lider av torka och missväxt företar sig invånarna i byn en vandring till närmsta stad för att uppvakta deras parlamentsledamot, med hopp om att uppmärksamma denne på deras situation. Deras aktion för stå som symbol för sammanhållningen som råder då, trots armodet. Politikern kommer inte med någon hjälp, men däremot ses regnet som följer på deras resa som ett tecken på att deras kollektiva ansträngning ger resultat. Tolv år senare är Ilmorog ett ekonomiskt rikare samhälle, men de sociala skillnaderna tydligare. Det handlar om att äta eller ätas och morden på industriägarna blir ett extremt exempel på det.
Historien om Ilmorogs och Kenyas förändring är intressant, men det som verkligen lyfter berättelsen är skildringen av hur de fyra huvudpersonerna hanterar den nya tiden och hur deras inbördes förhållanden skiftar. Wanja som är en driftig affärskvinna har tidigt kapitulerat för sin roll i det patriarkala samhället och försöker använda de fördelar hon har som kvinna för att få kontroll över sitt öde. Karega för en idog kamp som facklig ledare för att skapa ett annat samhälle än det som är på väg att växa fram. Munira som tidigare i sin ungdom haft samma rebelliska drag som Karega söker sitt hopp i religionen. Abdulla som tidigare varit Ilmorogs affärsinnehavare tvingas anpassa sig till kapitalismen och försöker överleva som företagare. Alla fyra har på olika sätt fått utstå offer i sina liv som till viss del beror på den nya tiden. Utifrån sina positioner har de därför också allihop motiv till morden på industriledarna. Det är ett intressant sätt att angripa debatten om brott och straff utifrån strävan efter personlig frihet, i ett samhälle som visserligen blivit politiskt självständigt, men där många människor upplever att de nya styrande inte delar deras drömmar.
"En blomma av blod" är verkligen en bok som skildrar människorna i den politiska och sociala omvandlingen. Som läsare får man en helhetsbild av livet i Ilmorog, allt ifrån beroendet av jordens avkastning till kulturella traditioner.
Ngugi wa Thiong´o använder känsla, intellekt och ett frodigt språk för att placera läsaren nära inpå karaktärernas livsvillkor. Det är en klassisk humanistisk samtidshistoria som inte bara beskriver ett skeende utan som också vill påverka läsaren genom sitt uppriktiga engagemang.
Mottagen: 18 augusti 2012
Anmäl textfel
