LitteraturMagazinets recension
av Välkommen till din psykos, Nanna Johansson
Nanna Johansson blandar nya och gamla grepp
Nanna Johanssons typiska stil kvarstår i hennes tredje seriealbum "Välkommen till din psykos". Detta trots ett självadresserat brev i början där Nanna Johansson ber sig själv att börja teckna snyggt och skriva välvårdat – något som turligt nog inte efterföljts. Istället är det samma grova, svarta och politiskt färgade humor vi möter. Och det är verkligen humor, aldrig bara feministiska poänger utan ett sätt att driva med allt och alla som är befriande.
Det är svårt att sluta läsa och likheterna med tidigare album blir aldrig så pass stora att det är tråkigt. Dessutom finns här ett nytt grepp som är intressant och utvecklande: titeln tycks syfta på de tre avdelningar som albumet är uppdelat i, och särskilt på den tredje delen. Avdelningarnas namn är alltså Överjaget, Jaget och Detet där Överjaget bara består av Johanssons brev till sig själv medan Jaget består av de ”typiska” Johanssonska stripparna.
Detet, däremot, rör sig på en helt annan, mycket mer driftstyrd och psykotisk nivå där poängerna ofta uteblir och det helt enkelt rör sig om otippade sammanslagningar. Här känns det som att Johansson verkligen utforskar nya områden, något som också är tydligt i de många olika tekniker – främst collage – som finns representerade i boken.
Kort sagt: Johansson ger mer av det som läsaren förväntar sig, men blandar också och ger helt nya kort ur en väldigt intressant lek. Därmed blir det här hennes helt klart mest intressanta seriealbum hittills.
Mottagen: 25 mars 2012
Anmäl textfel
