I Mias värld står modern och hennes kamp för brödfödan i centrum. Högsta lyckan är ett hem med blå blommor på en kritad spismur. Men varje gång de vuxna grälar och slåss betyder det nya och smärtsamma uppbrott för Mia. När mor gifter sig förstår hon inte vad det ska vara bra för. Varför vill kvinnorna ha en stilig karl som griper dem om livet och gör dem med barn?

Mor gifter sig är första romanen i Moa Martinsons självbiografiska trilogi om proletärflickan Mia kring sekelskiftet 1900. Den följs av Kyrkbröllop och Kungens rosor.

Mor gifter sig och Mia kan inte alls förstå vad

det ska vara bra för. Styvfadern tillhör kategorin

vuxna som inte tror att en sjuårs barnunge begriper

mer än en tremånaders gris. Varför kvinnorna vill ha en

vacker karl som tar dem om livet och gör dem med barn

är ett av tillvarons mysterier, som inte ens Mias klara

förståndsgåvor rår på. I hennes värld står modern och

hennes slit för brödfödan i...

Mor gifter sig och Mia kan inte alls förstå vad

det ska vara bra för. Styvfadern tillhör kategorin

vuxna som inte tror att en sjuårs barnunge begriper

mer än en tremånaders gris. Varför kvinnorna vill ha en

vacker karl som tar dem om livet och gör dem med barn

är ett av tillvarons mysterier, som inte ens Mias klara

förståndsgåvor rår på. I hennes värld står modern och

hennes slit för brödfödan i centrum. Högsta lyckan är

ett hem med blåelseblommor på en kritad spismur. Men

varje gång de vuxna träter och slåss betyder det nya och

smärtsamma uppbrott för Mia.

Mor gifter sig är första delen av en trilogi om proletärflickan

Mia och hennes öden i sekelskiftets klassamhälle.

Den skrevs som motvikt till de "pojkbiografier", som

1930-talet var så rikt på, och är dessutom unik i svensk

litteratur genom sin dynamiska mor–dotterskildring.

Boken har ett nyskrivet förord av Ebba Witt-Brattström.