LitteraturMagazinets recension
av Jag & min Pappa & Zlatan, Mattias Elftorp
Träffsäker serieskildring av främlingsskapandet
De som inte anses svenska "på riktigt" tvingas bära masker.
Sara kommer med sin pappa till Sverige efter att under traumatiska omständigheter ha tvingats fly från sitt hemland. Sara älskar att spela fotboll och gläds åt att få bo i Malmö, en plats som hon förknippar med sin största idol Zlatan. Men kommer Sara och pappan ens att få stanna i Sverige? Och varför måste de ha på sig masker?
I det Sverige som Elftorp målar upp åtskiljs "etniska svenskar" från alla andra genom att de som inte anses svenska "på riktigt" tvingas bära masker. Orsaken sägs vara godhjärtad: med masker på sig ska de inte se annorlunda ut. Samtidigt är det ju förstås annorlunda och utpekade de blir – och masken pryds med inte mindre än den svenska flaggan.
Maskerna är ett effektivt sätt att skildra den sortens "assimilering" som i själva verket består av annorlundaskap och uteslutning. De kan tyckas frånta berättelsen en del av den realism som Elftorp annars eftersträvar, men samtidigt är det också en slags överrealism som belyser de inslag i vår verklighet som vi inte kan få syn på om de inte understryks och överdrivs. Ett konkret sätt att skildra något som är abstrakt för dem som slipper drabbas, men farligt påtagligt för alla drabbade.
Berättelsen om Sara engagerar med sin tunga sorgsenhet. Hon bär på sina smärtsamma minnen av att ha sett en person som stod henne nära mördas. Hon kommer till ett land som inte alls släpper in henne, som inte vill ha henne där. Elftorps seriestil bidrar effektivt till känslan med sin myckna gråhet, sina få - men mycket uttrycksfulla - färger och till synes slarviga, men i själva verket väldigt exakta linjer.
"Jag och min pappa och Zlatan" är en del av projektet "Tusen Serier", som vill visa på andra röster än de annars hörda i svensk seriekonst. Elftorp är förvisso inte själv en av dessa ohörda röster, men han plockar upp de erfarenheter som finns runt omkring oss varje dag och sätter dem i centrum.
Jag hoppas att den här serieboken når många hårda hjärtan och får dem att känna hur främlingsskapandet paralyserar människorna det drabbar – och förmörkar hela den värld där vi alla lever.
Mottagen: 11 maj 2014
Anmäl textfel
