LitteraturMagazinets recension av Slutet, Mats Strandberg
En månad kvar att leva
Mats Strandberg är tillbaka där han började, nämligen i ungdomsgenren. De flesta känner säkert till hans samarbete med Sara Bergmark Elfgren som mynnade ut i Engelsfors-trilogin. Nu har han åter tagit sig an att skriva en bok om ungdomar för ungdomar och han gör det genom att väcka en ofattbar svår fråga att besvara: ”Vad gör du om du vet att du bara har en dryg månad kvar att leva”?
Den 16 september klockan 04:12 kommer kometen Foxworth att träda in i Jordens atmosfär. Endast någon minut senare kommer allt biologiskt liv på Jorden vara utrotat. Antropocen går mot ett abrupt och oundvikligt slut. Lucinda och Simon och alla deras vänner och deras familjer vet om detta. Faktum är att hela jorden vet om detta. Du, såväl som alla andra, vet sedan tidigare att ditt och alla andras liv är begränsat. Det har det i och för sig alltid varit fast nu vet du precis när det tar slut, det är inte långt kvar och det gäller oss alla. Men vad du inte vet är vad som kommer hända nu. Vad gör du? Vad kommer andra människor att göra? Vilka val kommer man tvingas att ta och hur kommer de att påverka dig och människorna i ditt liv. Du vet också att det inte bara är just för stunden, utan de val som du gör kommer även påverka dig och alla andra, under resten av era liv. Låter det spännande? Det är infernaliskt…
I ”Färjan” och ”Hemmet” rör sig Mats Strandberg mot Stephen Kings mer övernaturliga skräckatmosfär. Det gör han inte här. I ”Slutet” är det en mer naturlig form av skräck inför det oundvikliga som drabbar personerna och det är faktiskt mycket, mycket mer skrämmande, även om boken klassas som ungdomsbok. Just det vill jag uppehålla mig lite kring. Är denna bok verkligen lämplig för ungdomar? Huvudpersonerna är 17 år, skall det ses som en målgrupp? I så fall är de mogna för boken? Jag är tveksam. Kanske är det på grund av att jag är äldre och att jag har egna barn som gör scenariot för boken så oerhört mycket mer skrämmande för mig. Om jag minns tillbaka så fanns det ingen större oro i den åldern. Man kunde knappt skada sig, man kände sig i alla fall osårbar, och döden var något högst abstrakt som låg långt framför en i livet. Jag menar att de kanske har en naturlig skyddsbarriär mot bokens innehåll. Men om de inte har det så kan boken bli en riktigt obehaglig upplevelse. Läsningen medför oundvikligen att man ställs inför sina egna tankar utifall man skulle befinna sig i samma situation. Boken väcker också starka känslor och de dilemman man ställs inför är inte enkla, då några svar inte finns att få. Jag är övertygad om att jag i samma situation skulle agera och handla men ärligt talat så vet jag inte alls vad jag skulle göra. Framförallt vet jag inte på vems bekostnad. Skulle mina beslut och mina val vara de mest lämpliga för min omgivning? De beslut jag fattar kommer påverka dem, det är oundvikligt. Vem har då rätt och vem har fel? Vem får bestämma hur livets sista dagar skall levas?
Jag uppskattar den utmaning Mats Strandberg har givit oss med denna bok. Jag har svårt att lämna den bakom mig och tankarna fortsätter att snurra i huvudet. Samtidigt har han skrivit boken på en härligt löpande prosa som gjorde att det blev mer eller mindre sträckläsning av den, boken var i det närmaste omöjlig att lägga ifrån sig och de sista 300 sidorna läste jag ut på samma dag. Det enda negativa jag har att framföra är just hur lämplig den är för ungdomar. Men samtidigt uppskattar jag att de utmanas med dessa existentiella frågor. De lever redan under klimatpåverkanshotet så de måste få chansen att lära sig hantera svåra frågor på egen hand, oavsett hur skrämmande det än ter sig.
Jag ger ”Slutet” högsta betyg! Det är en alldeles fantastisk bok, såväl för ungdomar som för vuxna, och jag tror att det finns mycket att hämta här för de flesta läsare. Men som vuxen läs gärna innan, eller samtidigt, som ditt barn för någon form av debriefing eller diskussion kan nog vara lämplig i samband med läsningen. Men vilka bra och viktiga samtal ni kommer få ha med varandra som annars hade varit svåra att få fram. Jag vill hävda att ni kommer att utvecklas tillsammans. Med det ger jag boken mina varmaste rekommendationer.
Mottagen: 12 december 2018
Mats och Sara i nytt projekt
"Cirkeln" och "Eld" blir serie
Anmäl textfel