Recension
av Berättelser från Engelfors, Mats Strandberg
Att se karaktärerna i serieformat skapar kluvna känslor
I väntan på den tredje och sista akten i den världskända Engelsfors-trilogin ger författarna ut en ”mellanbok”. Jag kan inte låta bli att undra om de gör detta ”för sina underbara fans” eller för att de vill glida vidare på den superhypade succé de lyckats framställa.
Tillsammans med tre serietecknare har de skapat ett album som sträcker sig från tiden före första boken in i ”nutid” och till en inblick i den avslutande akten.
Jag har läst de två första böckerna och gillat dem mycket, och jag väntar spänt på den sista delen. Trots detta känner jag att jag inte riktigt hänger med i vad som händer i detta seriealbum. Jag är inte det mest insatta fanet, hade jag varit det hade jag kanske hängt med mer, men jag tycker att det kunde ha varit tydligare för de som inte är jätteinsatta. Å andra sidan står det tydligt att detta är ett album för de som läst ”Cirkeln” och ”Eld”. Karaktärerna är många, tankarna hos de tidstypiska tonåringarna ännu fler, och redan från början insåg jag att trilogin är en väldigt genomarbetad och avancerad berättelse.
Att nu få se karaktärerna och miljöerna är både skrämmande och roligt. Skrämmande för att jag genom min läsning har mina egna föreställningar om hur personerna ser ut och nu blandar ihop dem med albumets verklighet. Roligt för att jag kanske kommer se serietecknarnas bilder framför mig när jag läser ”Nyckeln”, som den sista boken ska heta. Jag är därför ganska kluven till vad jag tycker. Jag hade nog gärna väntat med att få se karaktärerna till slutet, hade gärna haft kvar mina egna bilder. Allra helst hade jag sett dem i en film, men nu vet vi att det inte ser ut att komma någon sådan. Därför är det roligt att de ändå får mer personlighet till karaktärerna genom ett seriealbum.
”Berättelser från Engelsfors” innehåller åtta berättelser om de karaktärer vi får möta genom trilogin. Det känns väldigt genomarbetat, jag gillar färgerna, texterna och upplägget. Det skapar spänning med spådomsorden som tar upp platsen mellan berättelserna. Att det är tre tecknar som samarbetat kändes ganska konstigt innan jag sett resultatet, som de lyckats riktigt bra med.
Något jag lagt märke till är att de allra flesta karaktärer är väldigt smala, förutom Anna-Karin, som i böckerna beskrivs som den lite mulliga medan de andra är mer stereotypa. Det kanske är fel ordval, för De Utvalda har alla karaktär, men just vad det gäller kroppsformen verkar många av karaktärerna vara stöpta i samma form. Det tycker jag är tråkigt, det känns lite för perfekt ibland.
Albumet håller dock klassen. Jag föredrar skönlitterär form framför seriealbum, men detta är ett spännande test som faktiskt går hem. Jag erkänner att jag skulle vilja hitta fel på den och det gör jag. Några av dem har jag nämnt, men jag har en stark känsla av att detta kommer gå hem hos de allra flesta Engelsforsfans. Bra jobbat! Ni har fått mig mer intresserad av att läsa sista boken till hösten. Att rekommendera den till de som inte läst de tidigare böckerna är dock inget jag vill göra.
Första meningen: Välkommen, kära kund!
Gillar: Färgerna, layouten, de olika inblickarna.
Gillar inte: Att de som inte är insatta har svårt att hänga med.
Mottagen: 3 april 2013
Mats och Sara i nytt projekt
"Cirkeln" och "Eld" blir serie
Läs mer ...
Anmäl textfel
