LitteraturMagazinets ljudboksrecension
av Jag heter inte Miriam, Majgull Axelsson
Majgull Axelsson gestaltar det allra värsta
Huvudpersonen i Majgull Axelssons nya roman är "en judinna av god familj som har haft det svårt”, en kvinna som alla känner under namnet Miriam. Nu ligger hon vaken i Nässjö på det som kanske är hennes födelsedagsmorgon i väntan på att bli uppvaktad av sin familj. Kanske fyller hon 85 år och många minnen tränger sig på…
En gång var Miriam en liten flicka som hette Maleka som tog hand om sin lillebror Didi och levde i sin stora romska släkt i Tyskland. Modern dog vid Didis förlossning och barnet Maleka fick arbeta hårt tills den dagen polisen och nunnorna rövade bort alla barnen till ett kloster där de fick lära sig att läsa och skriva och så kallat gott uppförande.
Men efter ett par år beslutar nazisterna att även romerna skall utrotas och barnen transporteras till Auschwitz. Till skillnad från alla andra grupper samlas romer i en särskild zigenaravdelning, män, kvinnor och barn tillsammans. Av sin stora släkt har Maleka med sig kusinen Anusja och brodern Didi, men båda dödas grymt.
Majgull Axelsson har skrivit en mycket rik, spännande och inlevelsefull roman som råkar komma samtidigt som den svenska vitboken om hur illa romer har behandlats de senaste hundrade åren i Sverige. Vi kan läsa artiklar, reportage och en vitbok, men inget ger oss medkänslan så genomgripande som en bra roman.
Romanen är i långa stycken nästan outhärdlig att lyssna till just på grund av Axelssons förmåga att gestalta det allra värsta och därmed få oss att känna det.
Varför överlever Maleka? Tillfällighet? En stark överlevnadsdrift? Förmågan att få vänner även under de mest extrema omständigheter? Eller en kombination av alltihop?
Under en transport från Auschwitz till Ravensbrück får Maleka sin klänning sönderriven och i all hast byter hon med en av kvinnorna som dött på vägen. Det råkar vara en judinna som hette Miriam som har nästan samma fångnummer som Maleka. Och livet förändras radikalt.
Som läsare får vi lära oss att tyskarna hatade judarna mest, men i lägren var det romerna som var de mest avskydda. Och i Sverige. Endast tack vara sin nya judiska identitet får Maleka/Miriam komma till Sverige och här få hjälp och rätt att stanna. De romer som lyckades ta sig till Sverige skickades obarmhärtigt ut ur landet igen. Det rådde invandringsförbud för romer till Sverige mellan 1916 och 1954.
Jag levde intensivt med romanens personer och vet jag aldrig kommer att glömma dem. Som en gång Anne Franks dagbok öppnade mina ögon för judarnas historia har nu denna roman öppnat mina ögon för ett folk som i min barndom kallades zigenare. Ett folk som kändes exotisk att läsa om och som nu översvämmar våra gator som tiggare från Rumänien. Vi behöver lära känna individer för att kunna närma oss förståelsen för ett helt folks öde.
Katarina Ewerlöf är en driven och prisbelönt inläsare av ljudböcker och hon gör här en av sina allra bästa uppläsningar. Inlevelsefullt gestaltas personerna och romanens text och innehåll förstärks av den utomordentliga uppläsningen.
Mottagen: 28 mars 2014
Anmäl textfel
