LjudboksRecension av Och så levde de lyckliga, Lucy Dillon
Lucy Dillons tredje bok om kärlek, barn och hundar
Michelle är bara tjugoåtta år när hon från ingenstans dyker upp i den för oss numera välbekanta lilla staden Longhampton. Staden där livet kretsar kring kärlek, barn och hundar.
Ensam sitter hon på Nathalies hundcafé och planerar sin nya affärsrörelse när hon överfalls av dalmatinern Pongo och den jämnåriga Anna dyker upp full av ursäkter. Början på en vacker vänskap som fungerar smärtfritt under ett par år innan problemen tränger sig på från alla håll.
Detta är Lucy Dillons tredje bok om kärlek, barn och hundar. Det är en mycket spännande berättelser som växer fram om Anna som lovades ett eget barn när de tre styvdöttrarna vant sig vid allt det nya som deras föräldrars skilsmässa och nya förhållanden för med sig. Om Michelles förnekade historia och äktenskap. Men fram för allt handlar denna bok om kärleken till böcker, om kampen för att få en gammal försummat bokhandel att blomma upp och bära sig ekonomisk.
Det har väl knappast kunnat undgå oss bokälskare att bokhandeln befinner sig i svår kris. Hur skall vi bokälskare förhålla oss till det? Det har skildrats på film, exempelvis i “You have got mail” där den lilla bokhandeln slogs ut av det större glorifierade bokpalatset. Det har dykt upp i debatten här på LitteraturMagazinet under Jonna Lindbergs profil.
Redan för fyrtio år sedan minns jag att jag oroade mig för att alla små hembagerier skulle försvinna och väldigt många försvann också. Men inte alla. Några av oss vill ha kvar det personliga bemötandet och kvalitetstänkandet.
Ett citat från boken: “En stad utan bokhandel är en stad utan själ” retweetades flera gånger då jag skrev det på Twitter, vilket jag tolkar som att det finns flera som tänker så.
Romanen skildrar många exempel på nytänkande och olika aktiviteter för att hålla bokhandeln levande. Men konflikten är oundviklig, hur populär affären än är så ger den ingen vinst. Vad göra?
Uppläsare är Anna-Maria Käll och hon är suverän. Läsningen är klar och tydlig. Rösten följer handlingen så perfekt att man glömmer bort den och precis som den perfekta filmmusiken inte märks understryker den just därigenom bokens innehåll. Ljudboken när den är som bäst förhöjer upplevelsen av att försvinna in i en annan värld varifrån vi återvänder med nya upplevelser, nya tankar och nya perspektiv.
Mottagen: 10 februari 2013
Anmäl textfel