LitteraturMagazinets recension
av Medley, Lisa Medin
Mangafantasi om musikens makt
Tänk dig en dystopisk framtidsvärld där musik är den avskiljande kraften. Människorna är uppdelade enligt olika musikgenrer och har förmågan att båda skada och döda varandra – med musik.
Efter ett stort musikkrig har symfonikerna tagit makten och styr med järnhand, samtidigt som syntarna är paria.
Låter det flummigt? Det är det också. Lisa Medin tecknar suveränt i genomarbetad mangastil, men historien kan med rätta få en läsare att snarare skratta nedlåtande än att läsa - och det vore synd. Det är nämligen en på många sätt givande berättelse vi får oss till del. En syntare försöker ta sig till Medley, staden där alla musikstilar blandas i fred och harmoni, samtidigt som han motarbetas av en kvinnlig löjtnant vid symfonipolisen som också förstås är mer än en aning kär i honom.
Från att först ha fnyst bort Medins berättelse totalt känner jag snart att det är en stark berättelse om diktatur, utstötthet och människans behov av att definiera andra som olika värda. Vid en tillbakablick där syntaren Axel minns sin mammas död gråter jag faktiskt en skvätt. Tyvärr tappar Medin bort sina grundteman i en alltför röjig, actionbetonad berättelse med plötsliga vändningar och lite väl simpel humor. Att symfonilöjtnanten Catherine, en av de bärande karaktärerna har e-n-o-r-m-a bröst känns dessutom en smula tröttsamt.
I slutänden lyckas inte den lite flummiga berättelsen bära de allvarliga teman som den ändå plockar upp - men för den som vill ha fartfylld mangaaction och inte skyggar för en vild idé är det hög tid att lägga vantarna på "Medley", som har haft stor framgång på fanzine och kommer att fortsätta berättas av Medins vältecknande penna.
Mottagen: 6 mars 2013
Anmäl textfel
