LitteraturMagazinets recension
av Stjärnklart, Lars Wilderäng
Svidande kritik mot samhällets svaga punkter
Vad händer med en människa som inte har regelbunden tillgång till mat, vatten och värme? Det frågar sig författaren Lars Wilderäng i sin dystopi med Sverige som utgångspunkt.
Lars Wilderäng, som debuterade 2011, har tidigare rört sig inom crossovergenren thrillerfantastik. Med ”Stjärnklart”, hans tredje roman, tar han steget och går vidare till den mer renodlad dystopigenren.
Han ställer de svåra frågorna om vad som händer när ett samhälle faller sönder. Hur långt är människor beredda att gå när livet står på spel? Och hur snabbt kan ett välordnat samhälle förvandlas till en plats där enbart den starkaste överlever?
Långsamt, utan att någon egentligen förstår hur det går till, slutar elektronik att fungera. När händelseförloppet eskalerar kraftigt slås världen som vi känner till den ut. Steg för steg monteras den säkerhet och välfärd som världens befolkning vant sig vid ned, med katastrofala följder. Berättelsen kretsar kring ett flertal huvudpersoner, alla med olika förutsättningar för att överleva i den nya samhällsordningen.
Småbarnspappan Magnus lever i ett livspussel med hämtningar på förskolan och bestyr med matsäckar och gympapåsar. Survivalisten Filip lever ett ensamt liv där mycket kretsar kring förberedelsen för den dag samhället hotar att falla samman. Den våldsbenägne polisen Peter försöker smita under chefernas radar och sätta åt så mycket bus så våldsamt som möjligt. Programmeraren Anna jobbar med att komma underfund med sina livsval och sin nya relation. Elitsoldaten Gustaf gör sig redo för en insats i det oroliga Afghanistan. Alla är de mer eller mindre oförberedda på att spelreglerna ska komma att ändras så totalt omkring dem. När plundring, mord och svält blir vardag, vet ingen längre vem man kan lita på.
Det tar en lite sträcka in i berättelsen tills drivet drar igång på allvar, men när det väl är uppe levererar Lars Wilderäng ett tankeexperiment som lämnar en klump i magen och en obehaglig eftersmak i munnen. Intressant frågor om mänsklighet och medmänsklighet väcks. Hur lång tid skulle det ta innan man är beredd att mörda för ett mål mat? Utnyttja de svagaste i samhället? Eller lägga sig ner och dö?
Samtidigt levererar ”Stjärnklart” en svidande kritik mot dagens samhälles svaga punkter när det gäller tajta leveranstider, bristande beredskap för kommande kriser och otillräckligt struktur för att hantera hot, inre som yttre. Säkerhetssystem som monterats ner till intet och som först saknas den dag då det kanske är för sent.
Boken väcker tankar och gör det helt enkelt är nödvändigt att reflektera över vissa saker. Saker som i alla fall inte jag har funderat på tidigare. Som vart jag skulle hämta mitt dricksvatten om det en dag slutade komma ur kranen en dag. Vet du det?
Mottagen: 2 november 2014
Anmäl textfel
