
Våra experter hjälper dig eftersöka "Arvet efter Gustav Vasa : En berättelse om fyra kungar och ett rike" - utan extra kostnad
Glansholms Antikvariat har många tusentals böcker på lager - och över 10 miljoner böcker hos våra underleverantörer. Vi har en unik service till dig - efterlys boken och våra experter eftersöker den åt dig och återkommer inom några dagar.
Vad kommer boken att kosta? Normalpriserna för efterlysta böcker ligger mellan 120 kr och 380 kr beroende på utgåva, skick, tillgång, etc. Vi kan inte lämna ett pris förrän vi bedömt det enskilda exet. Har vi boken inne kan det ibland bli billigare och rariteter har ofta ett högre värde, att en bok är kostsam hindrar oss inte från att eftersöka och reservera den för våra kunder.
Är en efterlysning bindande? Nej, naturligtvis får du se bild, pris och skickbedömning innan du bestämmer dig. Men en efterlysning innebär ofta att vi låter ta in boken på lager och vi är därför naturligtvis tacksamma om du är seriöst intresserad och återkommer när vi kontaktar dig via epost.
Vänligen gör en efterlysning per bok! Varje bok behöver ett eget referensnummer för att vi ska kunna hantera efterlysningen.
Vi behandlar inte efterlysningar av ordinarie kurslitteratur.

Arvet efter Gustav Vasa : En berättelse om fyra kungar och ett rike
Av Lars-Olof Larsson

Bok- presentation: |
Arvet efter Gustav Vasa : En berättelse om fyra kungar och ett rike |
Författar- presentation: |
Lars-Olof Larsson |
![]() |
Vasasönernas tid var en krigisk period. Under de 50 år som de regerade var det krig under 40! Även inom riket var det en dramatisk tid. Gustav Vasa hade i sitt testamente dikterat villkoren för arvtagarna. Varför det hela inte utföll riktigt så som han hade avsett är en av många frågeställningar som löper genom hela berättelsen, alltifrån Erik XIV:s trontillträde till Karl IX:s död 1611. Det handlade om fyra makthungriga "renässanskungar", varav två blev avsatta efter inbördeskrig. Det var dessutom en tid då arvfurstar med egna hertigdömen och ett stort mått av självständighet komplicerar bilden långt mer än när den första Vasakungen formerade sin politiska agenda.
Alla sönerna hade ett häftigt humör, de var misstänksamma och grymma. Flera av sönerna visade tecken på psykisk sjukdom. Erik och den yngre brodern Magnus gjorde det och fråntogs både titel och egendom. En som inte uppvisade direkt sjukliga drag var Johan III. Under hans tid var det den religiösa konflikten som stod i centrum, och sonen Sigismund ställde den på sin spets. Efter Johans död utmanade hertig Karl brorsonen Sigismunds auktoritet och lät en riksdag hylla sig som riks-föreståndare. Motsättningarna ledde till inbördeskrig 1597, Sigismunds avsättning två år senare och blodiga uppgörelser med dennes anhängare.
Arvet efter Gustav Vasa är den avslutande delen i en välskriven och imponerande trilogi som inleddes med Kalmarunionens tid (1997) och därefter kom Gustav Vasa - landsfader eller tyrann? (2002). De tre delarna är fristående men ger en kronologisk och problemorienterad översikt över svensk historia under ett kvarts millennium infogad i en vidare europeisk kontext, från drottning Margaretas nordiska union till Gustav II Adolfs trontillträde.
Utgåvor
"En ovanligt bred och spännande historikergärning./.../ Lars-Olof Larssons nya bok om Gustav Vasas ättlingar är en lustfylld och faktaspäckad läsning om en komplicerad tid."
Dagens Nyheter
Lars-Olof Larssons rosade skildring av Vasasönernas 50 år långa och dramatiska regeringstid utkommer nu i kartonnage.
Vasasönernas tid var en krigisk period. Under de 50 år som de regerade var det krig under 40! Även inom riket var det en dramatisk tid. Gustav Vasa hade i sitt testamente dikterat villkoren för arvtagarna. Varför det hela inte utföll riktigt så som han hade avsett är en av många frågeställningar som löper genom hela berättelsen, alltifrån Erik XIV:s trontillträde till Karl IX:s död 1611. Det handlade om fyra makthungriga "renässanskungar", varav två blev avsatta efter inbördeskrig. Det var dessutom en tid då arvfurstar med egna hertigdömen och ett stort mått av självständighet komplicerar bilden långt mer än när den första Vasakungen formerade sin politiska agenda.
Alla sönerna hade ett häftigt humör, de var misstänksamma och grymma. Flera av sönerna visade tecken på psykisk sjukdom. Erik och den yngre brodern Magnus gjorde det och fråntogs både titel och egendom. En som inte uppvisade direkt sjukliga drag var Johan III. Under hans tid var det den religiösa konflikten som stod i centrum, och sonen Sigismund ställde den på sin spets. Efter Johans död utmanade hertig Karl brorsonen Sigismunds auktoritet och lät en riksdag hylla sig som riks-föreståndare. Motsättningarna ledde till inbördeskrig 1597, Sigismunds avsättning två år senare och blodiga uppgörelser med dennes anhängare.
Arvet efter Gustav Vasa är den avslutande delen i en välskriven och imponerande trilogi som inleddes med Kalmarunionens tid (1997) och därefter kom Gustav Vasa - landsfader eller tyrann? (2002). De tre delarna är fristående men ger en kronologisk och problemorienterad översikt över svensk historia under ett kvarts millennium infogad i en vidare europeisk kontext, från drottning Margaretas nordiska union till Gustav II Adolfs trontillträde.
Bok: 7709
Anmäl textfel