LjudboksRecension
av Sandmannen, Lars Kepler
Thriller i psykiatrins skuggvärld
Ljudboksrecension
Inläsare: Jonas Malmsjö
En ung mager och mycket vilsen ung man vinglar fram i snöyran över Igelstabron. Lokföraren tutar och bromsar, larmar polis och ambulans och letar bakåt i spåret…
Jag är som läsare infångat, vill veta vem mannen är? Vad som har hänt och hur det skall gå. Men så snart jag inser att detta är en roman om en psykopatisk massmördare skulle jag nog ändå ha slutat läsa om inte detta hade varit en ljudbok.
Inläsaren Jonas Malmsjö har en näst intill hypnotisk röst. Hans ömsinta, bekymrade röst och den korthuggna läsningen ger romanen just den dimension som gör det omöjligt att sluta läsa.
Romanen i sig fångar mig först helt och hållet när den fantastiska kommissarien Sara accepterar den fruktansvärda uppgiften att ”under cover” låter sig inlåsas på rättspsykiatrisk avdelning som patient. Jag blir minst sagt skräckslagen: Vet hon inte, vet hennes överordnade inte, vilka maktmedel psykiatrin förfogar över? Har de inte lyssnat på Anna Odells reportage inifrån psykvården som patient? Odells ”konstinstallation” av verkligheten handlade dessutom om den vanliga ”normala” psykiatrin. Nu handlar det om en extremt låst säkerhetsavdelning inom rättspsykiatrin.
Detta är för mig den mest spännande delen av romanen. Berättelsen om hur Sara klarar sig bland extremt våldsdömda ”medpatienter” och den av makten berusade oerfarna läkaren som inte drar sig för att droga ner henne och tvångsbinda henne…
Som alla deckare har även denne sina långtråkiga bilresor och irrande i egendomliga miljöer inklusive ett gammalt herresäte med strömavbrott. Trist att man alltid måste ta sig igenom detta. I synnerhet ljudboksförmatet gör det svårt att snabbläsa här.
Om man plågas av cellskräck är det varning för denna bok! Alternativt kan man kanske använda bokens skräckscener som fobiträning?
Som sagt är det Jonas Malmsjös inläsning som lyfter romanen och gör den mycket njutbar och spännande att lyssna till. Malmsjös klara, tydliga röst som lägger betoningen rätt precis hela tiden får mig att vilja lyssna på många flera av de böcker han har läst in. Men thrillergenren är inte min favoritläsning; om den inte handlar m psykiatrin. Som före detta psykiatrisjuksköterska känner jag mig väl hemmastadd i miljön och kan hantera ångesten som tanken på det värst tänkbara väcker; utlämnandet att vara tvångsintagen och omyndigförklarat.
Men bortsett från detta handlar denna thriller om en mycket intelligent mördare som totalt saknar medkänsla med sina offer och poliserna som förtvivlade försöker förstå och hitta offren. Levande och döda offer som fortsätter att hotas trots att mördaren sen länge sitter inlåst och totalt isolerad!
Mottagen: 30 november 2012
Anmäl textfel
