LitteraturMagazinets ljudboksrecension
av Och bergen svarade, Khaled Hosseini
Björn Granath gör sin allra bästa inläsning
Khaled Hosseini tvingar läsaren eller lyssnaren att konfronteras med sina egna värderingar. Vad är rätt och vad är fel? Det som först verkar så fel kanske var till det bästa? Och tvärtom!
Abdulla är sju år när hans mor förblöder under födandet av hans lillasyster Parí och det blir Abdulla som får ta hand om flickan från första början. De två moderlösa syskonen blir tät förbundna med varandra, även sen de fått en styvmor och nya syskon (ett spädbarn, Omar, som fryser ihjäl sin första vinter och därefter en ny liten bror Iqbal).
På sextiotalet hade jag en lärare som gjort flera resor i Afghanistan och var djupt intresserad av den spännande kulturen hon mötte där. Diabilderna och berättelserna som präglades av hennes engagemang gjorde djupt intryck. Men sen dess har Afghanistan drabbats av decenniers krigande och afghaner har kommit att förknippas med talibaner och terrorister, vandaler som förstör årtusinders kultur och som misshandlar och plågar kvinnor och småflickor till döds.
Hur välgörande är det då icke att möta alla dessa levande människor som Khaleid Hosseini låter oss följa och på djupet lära känna! Människor som vi kan känna igen oss i, människor som inom sig rymmer både gott och ont och som vi möter från olika perspektiv. Romanen är en kärleksroman som rymmer berättelser om kärleken, men också sveken, mellan föräldrar och barn, mellan syskon, mellan vuxna och till fosterlandet.
Inför hotet om en än hårdare vinter som kan kosta flera barn livet säljs Pari till en barnlös familj i Kabul där hennes styvmors bror, Nabi; arbetar som chaufför och kock. Året är 1952 och Pari är tre år gammal. Hon tvingas glömma varifrån hon kommer, men inom sig bär hon hela livet ett stort tomrum och en stark längtan hon inte själv förstår. Hon växer upp i tron att adoptivmamman fött henne. Adoptivfadern drabbas av en stroke sex år senare och mamman flyr till Frankrike med Pari och överlåter åt Nabi att ta hand om den sjuka maken.
Berättelsen fortsätter i Kabul och Paris, med återblick till barnens styvmor Parvanas liv. Hon föddes som den oväntade, oönskade tvilling nummer två. Tvillingsystrarna var så ojämt fördelade från födseln, Parvana ful och besvärlig, systern vacker och älskad av alla. Dessa systrar växte upp nära Abdulla och Pari´s far och båda förälskade sig i honom.
Senare vävs även en urstark bosnisk sjuksköterska och en grekisk läkares historia in i och med att de kommer till Kabul för att hjälpa barn som fallit offer för kriget, individuellt våld, missbildningar och så vidare.
Två kusiner som bodde tvärs över gatan i förhållande till det stora huset där Nabi arbetar, kommer tillbaka efter flera år i landsflykt i Kalifornien. Nu vill de ha sitt forna hus tillbaka till släkten då det stigit så mycket i värde. Mötet med det krigsdrabbade fäderneslandet påverkar dem på olika sätt medan de är där och sedan de återvänt till Kalifornien...
En “befälhavare” vi först möter som den goda herden för sitt folk och en god fader åt sin son visar sig vara så mycket annat.
En hel livstid får vi följa människor, deras liv och utveckling (avvecklingen i döendet) från en liten by ett par dagars vandring från Kabul till Kalifornien, Frankrike och Grekland.
Det är en mycket spännande berättelse som jag redan lyssnat igenom två gånger då den ger så mycket! Björn Granath gör här sin allra bästa inläsning (som jag har hört). Granath är så samstämd med texten, följer rytm och innehåll i minsta detalj och förhöjer därmed i hög grad upplevelsen i lyssnandet.
Jag vill avsluta med de ord Hosseini börjar romanen med av tolvhundratalets stora poet Rumi:
“Bortom idéer om rätt och fel
finns ett fält
Vi träffas där”
Mottagen: 6 september 2013
Anmäl textfel
