LitteraturMagazinets recension
av Den sista kejsarinnan av Kina, Jung Chang
Fascinerande bok om Kinas sista kejsarinna
Kinas historia rymmer otaliga fascinerande personer och skeenden som är ganska okända i väst. Hur många har koll på eller har ens hört talas om änkekejsarinnan Cixis regeringstid under 1800-talet?
Jung Changs bok ”Den sista kejsarinnan av Kina” tillhör de där viktiga böckerna som upplyser oss om betydelsefulla historiska perioder som delvis har glömts bort.
I slutet av Qing-dynastin var Cixi den reella ledaren över kejsardömet i flera decennier. Som ung konkubin till kejsaren fick hon hans barn. Sonen var bara fem år när kejsaren dog 1861 och det uppstod ett maktvakuum. I den situationen genomför Cixi tillsammans med kejsarinnan Zhang en statskupp mot förmyndarregeringen och tar makten. Den politiska förmågan som hon då visade att hon besatt kommer hon att använda i många avgörande beslut under hennes långa regeringstid.
Jung Chang skildrar de dramatiska händelserna med såväl litterär skärpa som omsorg om de historiska detaljerna. Cixis rykte i Kina har varit ganska skamfilat och det märks att ett syfte med boken är att återupprätta bilden av hennes person och tid som landets härskare. Författaren gör det genom relativt ny forskning som tidigare inte har varit tillgänglig och genom att vända på perspektiven.
Som kvinna i ett så patriarkalt samhälle som det kejserliga Kina kunde Cixi aldrig bli formellt utsedd till ledare. Istället styrde hon via sonen och senare hennes adoptivsons maktställning som kejsare. Samtidigt är hon själv noga med att följa traditionerna som styr etiketten vid hovet. Hon tar emot ministrar och utländska ledare bakom en skärm och de som ska tilltala henne tvingas böja på knä inför henne. Bland annat därför uppfattades hon av européer och amerikaner som konservativ. Men Chang visar tvärtom att Cixi när det krävs är ganska flexibel och genomför förändringar som utifrån hennes samtid är ganska progressiva.
Hela Cixis liv blir en balansgång mellan gamla konfucianska regler och en vilja till utveckling. Hon genomför många genomgripande reformer. Till exempel mildrar hon straffrätten och avskaffar traditionen med att binda flickors fötter. Bland folket blir hon populär och kallas vördnadsfull för ”Den gamla Buddhan”. Men hennes styre möter också motstånd som bland annat tvingar henne på flykt.
Som alla bra historiska biografier handlar Changs bok inte enbart om en intressant person. Under den tid som Cixi regerar genomgår Kina en omfattande förändring från en medeltida feodalstat till ett mer modernt samhälle. När Cixi tar över är Kina utsatt för påtryckningar utifrån, bland annat från Storbritannien som vill tvinga Kina till handel. De internationella kontakterna blir alltmer påtagliga och ger Kina influenser från den industrialiserade världen. Bland annat tar Cixi initiativ för att förändra statsskicket till en mer konstitutionell monarki.
Möten med omvärlden ger nya idéer men leder också till kulturkrockar och konflikter. När utländska investerare vill bygga järnvägar i landet möter det motstånd eftersom man är rädd för exploatering av gamla begravningsplatser. Protester mot utländskt inflytande leder också till det främlingsfientliga Boxarupproret som Cixi till viss del stödjer för att markera den kinesiska självständigheten.
Jung Changs bok är för alla som vill få en större förståelse för Kinas historia och läsa ett intressant porträtt av en viktig historisk person. Emellanåt känns det kanske som att författaren i sin ambition att ändra bilden av Cixi går lite till överdrift i att ursäkta kejsarinnans handlande. Men förutom det är berättelsen om konkubinen som blev Kinas kejsarinna både välskriven och fängslande läsning.
Mottagen: 12 april 2014
Anmäl textfel
