Recension av Tabula Rasa Hotels, Jonas Joelson
Djup och ytlig på samma gång
"Reklamare var sådana, de levde så snabbt eller trodde att de levde så snabbt eftersom de lyckades stressa upp sig själva hela tiden, att de aldrig tillät sig att tänka färdigt en enda tanke och därför trodde att de missade en massa saker"
David lever och arbetar på Byrån i en ytlig reklamvärld och han är på toppen av sin karriär. Han har alltid nya förbättrade idéer och är en kändis inom reklamvärlden. Till sin hjälp har han sin Gud Ganesha i ett halsband hängandes runt sin hals.
Men snart går det neråt för David, han ledsnar på sin livssituation och han förlorar sin tidigare så höga status. När Tabula Rasa Hotels söker en reklambyrå i Sverige försöker alla lösa deras gåta och vinna kampen om Tabula Rasa Hotels. På Byrån får David uppdraget att lösa gåtan och för varje steg han närmar sig svaret dyker en ny fråga upp, lika svår att besvara som den tidigare.
Precis som i karaktären David finns det en hård yta i handlingen och texten. Men under den hårda ytan finns något sorgset som förblir osagt.
"stod tyst kvar en stund, skulle precis till att börja sucka geggigt och sorgset och tänka något om livet eller någon sådan skit när jag kom på att fuck it, inget spelar någon roll ändå."
I boken döljer sig någon form av sorglig frustration som då och då kommer upp till ytan.
Språket är ganska avskalat men stundvis blir det intressant. Dock är berättelsen ganska ofta alltför förutsebar och det blir nästan på gränsen till töntigt. Men det finns också bra delar och även delar med ironiska och roliga inslag. Boken lyckas vara både djup och ytlig på samma gång och tar upp tänkvärda ämnen om hur det faktiskt ser ut i dagens Sverige. Dessa avdelningar känns tyvärr för få och det räcker inte för att jag ska tycka att boken är bra, det saknas något. Dock hade boken några höjdpunkter och synpunkter som kan göra den värd att läsa, men någon form av vändning från allt detta förutsebara hade jag inte tackat nej till.
Mottagen: 13 mars 2012
Anmäl textfel