LitteraturMagazinets recension
av Pappaklausulen : Roman, Jonas Hassen Khemiri
En universell familjesaga
Jonas Hassen Khemiri är flerfaldigt prisbelönad och har skrivit romaner, dramatik, noveller och andra texter sedan debuten "Ett öga rött". LitteraturMagazinets recensent Lisa Fransson är dock inte helt imponerad av hans nya roman "Pappaklausulen".
Först känns det som en riktigt tråkig bok. En föräldraledig pappas första babyblues. Gå på toaletten med barnen, byta blöjan igen, krångla på sig ytterkläder, lämna på fritids. Leos lekland, snor, kladd, mataffären... Det går knappt att andas igenom vissa delar - allt tar sån tid.
Det finns tunga bitar med att bli förälder och den unga pappan i den här historien, han har sjunkit rätt lågt. Alla vardagliga sysslor har blivit en enorm uppoffring för denne man.
Istället för att hålla det där med att pappan har sjunkit lågt och tappat sig själv, så vill Khemiri riktigt på djupet förklara för läsaren vad föräldraskapet innebär, och så detaljerat som möjligt, så att även den mest blöjbefriade person ska förstå hur det känns att "bli kvar" och ansvara för barnen när den andra "får leva vuxenliv" på en riktig arbetsplats.
Suck.
Men det finns ändå något medryckande som håller mig kvar trots den lite fadda dokussåpevardagligheten. Familjerelationer som sakta lyfter historien om den söndertrasade småbarnspappan. Läsningen blir intressant när hela familjen får vara med och ge sin syn på världsordningen.
Inga namn nämns, endast pappan som är en farfar, ex-hustrun som är en farmor, flickvännen som är en mamma, systern som är en mamma, fyraåringen, och till och med ettåringen, får vara med på ett litet hörn.
"Pappaklausulen" är en anonym berättelse som gör familjesagan universell och samtidigt väldigt privat. En saga som handlar om hur svårt det är att hålla ihop en relation och samtidigt vara förälder.
Sista delen av boken blir gastkramande och går inte att släppa, så mynnar det ut i ett både fint och känsloladdat slut.
Jag tror dock inte jag skulle rekommendera boken till en småbarnsförälder. De har nog så det räcker med sina egna blöjor, tänker jag. Men med lite perspektiv efter en småbarnsperiod, ja, då blir detta en fin läsupplevelse, om familjen, och kärleken.
Mottagen: 31 augusti 2018
Anmäl textfel
