LitteraturMagazinets recension
av Torka aldrig tårar utan handskar: 3. Döden, Jonas Gardell
Den här trilogin borde läsas av alla
I tredje delen av "Torka aldrig tårar utan handskar" har vi kommit från "Kärleken" och uppföljaren "Sjukdomen"till "Döden". Några av vännerna i kretsen kring Benjamin och Rasmus hann dö redan i del två. Nu är det många andras tur.
Trilogins främsta kännetecken är dess uppbrutna kronologi, vilket innebär att tidslager överlappar varandra - mycket smidigt och väl genomfört med total känsla från författarens sida. Ibland är vi i barndomens land, ibland i en nutid där vissa lever kvar men aldrig kan glömma de som knappt fick bli vuxna.
Vi möter också vännerna när de fortfarande är en ganska stor skara, men redan decimerade av någras död och med andra som undan för undan blir allt sjukare. Snart ska de vara borta. Imorgon – eller om några år. Ingen vet säkert. Mycket riktigt: inte så långt senare är vännerna nästan utraderade. Några svårt sjuka som väntar på döden. Andra som väntar på att deras egen sjukdomstid ska komma.
Fast alla dog ju inte. Vissa levde så pass länge att effektiva bromsmediciner hann utvecklas. Av dem lever många fortfarande. I boken överlever två personer ur en hel skara av vänner. De får se samhället utvecklas, blomma upp i ny tolerans för de avvikande – så länge dessa går med på att bli mer och mer heterosexualiserade. Bli som Alla Andra.
Gardell vore inte Gardell om han inte sprängde in långa debattinlägg och faktaavsnitt. Det är skrämmande läsning och många av hans analyser, om än hårddragna, är både informativa och med en alltför sannolik bismak. Att homosexuella har blivit mer godtagna beror också på en omförhandling av identiteter – inte trots aids, utan på grund av aids.
Nu är trilogin avslutad och jag, som var mycket skeptisk i den första delen, har ägnat de sista trettio sidorna av del tre åt att hulka, snyfta och helt enkelt grina. Det är så sorgligt. Det är så väl skrivet. Nu kan jag verkligen inte neka till det, när alla trådar knyts ihop och blir en tät väv, så tät att den nästan kväver mig som läsare.
Har du sett tv-serien? Du, det är banne mig i-n-g-e-n ursäkt för att inte läsa böckerna också! Här fördjupas så mycket, här får vi verkligen ta del av historien bakom personporträtt som i filmformatet bara snabbt svischar förbi. Lever en kort stund. Dör.
Den här trilogin borde läsas av alla. De som var med. De som stod vid sidan av och inte ville förstå tragiken i unga människors död, människor som hade begått den värsta synden: att våga älska. De som kunde ha förstått när det väl begav sig men inte lyckades och som kanske äntligen är mogna att se med öppna ögon. Men också för de som, likt mig själv, växte upp i tiden efter aids, med allt vad det innebär.
Den här boken borde ordineras på recept – för rensning av tårkanalerna och för uppgradering av samvete och för historisk kännedom. Den ger oss förståelse för det lägsta – och det allra högsta – i människans väsen.
Mottagen: 10 augusti 2013
Jonas Gardell inleder säsongen 2013
Många författare sommarpratar
Läs mer ...
Anmäl textfel
