I John Ajvide Lindqvists bok Människohamn är inte zombier eller vampyrer som hotar oss, utan något så alldagligt och ständigt närvarande som havet. Havet. En hemsk fiende - stor, mäktig och otäck. Och det är en stor, mäktig och otäck bok John Ajvide Lindqvist skrivit. Mär man läst ut den måste man sitta stilla och hålla i sig ett tag, försäkra sig om att man är på trygga land.

Pappa, vad är det där? På isen?

Det är en strålande vinterdag. Högst upp i Gåvastens fyr står Anders med sin sexåriga dotter Maja. Isen ligger snötäckt så långt ögat kan nå och Anders kan inte se något speciellt där hans dotter pekar.

Maja går för att undersöka och fem minuter senare börjar mardrömmen. Trots att det inte finns någonstans där Maja kan försvinna, är det just det som händer. Hon försvinner. Spårlöst. Anders och hans hustru Cecilia har inte längre något barn.

Det lyckliga livet på ön Domarö i Roslagens skärgård är slut. Bara förtvivlan och skilsmässa återstår.

Ett par år senare återvänder Anders till ön, nersupen och deprimerad men fast besluten att leva. Då nås han av ett meddelande som tänder ett vansinnigt hopp: Maja finns ännu i världen, på en plats där han inte kan nå henne.

Ett sökande tar sin början. Det kommer att föra Anders till Domarös hemlighållna förflutna, mot havets mörka hjärta. Genom avgrunden måste han gå för att finna den han älskar. Om det nu verkligen är hon.

En mopedmotor hörs i skogen om nätterna. Brevlådor vandaliseras och hus brinner. Havet kastar sig mot klipporna. Någon hatar oss.

Människohamn är en saga om kärlek, hat och magi. Det är berättelsen om de dolda krafter som har skapat skärgården.

Pappa, vad är det där? På isen?

Det är en strålande vinterdag. Högst upp i Gåvastens fyr står Anders med sin sexåriga dotter Maja. Isen ligger snötäckt så långt ögat kan nå och Anders kan inte se något speciellt där hans dotter pekar.

Maja går för att undersöka och fem minuter senare börjar mardrömmen. Trots att det inte finns någonstans där Maja kan försvinna, är det just det som händer. Hon försvinner. Spårlöst. Anders och hans hustru Cecilia har inte längre något barn.

Det lyckliga livet på ön Domarö i Roslagens skärgård är slut. Bara förtvivlan och skilsmässa återstår.

Ett par år senare återvänder Anders till ön, nersupen och deprimerad men fast besluten att leva. Då nås han av ett meddelande som tänder ett vansinnigt hopp: Maja finns ännu i världen, på en plats där han inte kan nå henne.

Ett sökande tar sin början. Det kommer att föra Anders till Domarös hemlighållna förflutna, mot havets mörka hjärta. Genom avgrunden måste han gå för att finna den han älskar. Om det nu verkligen är hon.

En mopedmotor hörs i skogen om nätterna. Brevlådor vandaliseras och hus brinner. Havet kastar sig mot klipporna. Någon hatar oss.

Människohamn är en saga om kärlek, hat och magi. Det är berättelsen om de dolda krafter som har skapat skärgården.

Pappa, vad är det där?

Majas lilla hand pekar ut mot isen, men Anders ser inget förutom det vita snötäcket som gnistrar i solskenet. De äter sin matsäck högst upp i fyrtornet och när Maja vill gå ner för att undersöka vad hon sett låter de henne göra det.

Borde vi inte ?, säger Majas mamma Cecilia

Jodå. Men vart skulle hon kunna gå?

Fem minuter senare är Maja spårlöst försvunnen. Det lyckliga livet på ön Domarö i Roslagens skärgård är slut. Bara förtvivlan och skilsmässa återstår.

Ett par år senare återvänder Anders till ön, nersupen, deprimerad och förtvivlad. Märkliga saker börjar inträffa, oförklarliga och fasansfulla. Vandalisering, hus som brinner, besatthet, mord. Och mitt i allt detta vansinne tänds en gnista hopp, kanske finns Maja trots allt kvar ?

Vad är det för ond makt som håller Domarö och dess befolkning i sitt grepp? Anders sökande efter dottern för honom till öns hemlighållna förflutna, mot havets mörka hjärta. Havet ger och havet tar.

Människohamn är en saga om kärlek, hat och magi. Det är berättelsen

om de dolda krafter som har skapat skärgården.

Se Ajvides bokvideo om Människohamn:

http://www.youtube.com/watch?v=IipCwB2mZh0

Pappa, vad är det där?

Majas lilla hand pekar ut mot isen, men Anders ser inget förutom det vita snötäcket som gnistrar i solskenet. De äter sin matsäck högst upp i fyrtornet och när Maja vill gå ner för att undersöka vad hon sett låter de henne göra det.

Borde vi inte ?, säger Majas mamma Cecilia

Jodå. Men vart skulle hon kunna gå?

Fem minuter senare är Maja spårlöst försvunnen. Det lyckliga livet på ön Domarö i Roslagens skärgård är slut. Bara förtvivlan och skilsmässa återstår.

Ett par år senare återvänder Anders till ön, nersupen, deprimerad och förtvivlad. Märkliga saker börjar inträffa, oförklarliga och fasansfulla. Vandalisering, hus som brinner, besatthet, mord. Och mitt i allt detta vansinne tänds en gnista hopp, kanske finns Maja trots allt kvar ?

Vad är det för ond makt som håller Domarö och dess befolkning i sitt grepp? Anders sökande efter dottern för honom till öns hemlighållna förflutna, mot havets mörka hjärta. Havet ger och havet tar.

Människohamn är en saga om kärlek, hat och magi. Det är berättelsen

om de dolda krafter som har skapat skärgården.