LitteraturMagazinets recension
av På gränsen, Johanna Strömqvist
Uppgörelse bland Stockholms vampyrer
Johanna Strömqvist är tillbaka med ytterligare en modern vampyrberättelse – men denna gång är det inte lika spännande.
Johanna Strömqvist debuterade 2012 med ”Smittad”, en modern vampyrberättelse som innehöll både kärlek och skräck. I uppföljaren ”På gränsen” återser vi Maria, Emmy och vampyrerna.
Det verkar pågå någon sorts uppgörelse i Stockholms undre värld, där vampyrerna också lever. En brinnande man i tunnelbanan och explosioner är några tecken på att allt inte står rätt till. Vampyren André som smittade Emmy verkar på något sätt vara inblandad.
Både Maria och Emmy slickar såren efter händelserna som skildrades i ”Smittad”. Emmy mår sämre än någonsin och det blir slitningar i deras relation. Dessutom är de övervakade av flera vampyrer som har olika intressen i deras liv. Maria vet att hon tar en stor risk om hon kontaktar någon av dem för att hjälpa Emmy.
I första boken var det Maria och Emmys relation som drev utvecklingen i berättelsen framåt. Denna gång känns det mer som att de kör på i samma hjulspår. Marias villrådighet kring förhållandet till Emmy, sitt band och vampyrvärlden blir till slut ganska tröttsam.
Strömqvists vampyrer tillhör den ganska reflekterande typen som har moraliska betänkligheter. Det finns bland annat ett intressant inslag med en medicin som testas. Men det spåret utvecklas inte tillräckligt för att bli riktigt spännande i denna bok.
Det är skönt med karaktärer som inte är stereotypa och det är nog det bästa med ”På gränsen”. Passionen blandas med frustration över situationen som huvudpersonerna befinner sig i och det känns äkta. Intrigerna i vampyrvärlden, som Emmy och Maria också dras in i, blir dock lite krystade. Blodsugarnas beteende är lite ologiskt emellanåt.
Andra boken är ett steg tillbaka, men Strömqvist lägger upp för en fortsättning som förhoppningsvis sätter ny fart på storyn.
Mottagen: 30 september 2013
Anmäl textfel
