Recension av Pojkarna, Jessica Schiefauer
Intressant om experiment med könsidentiteter
"Pojkarna" vann Augustpriset förra året i ungdomsboksklassen. Det är lockande i sig, men temat – unga kvinnor som förvandlas till män när de dricker nektar från en blomma – lockade mig ännu mer. För queera böcker är så intressanta, och särskilt när de inte är realistiska utan använder sin fantasi. För vad händer när någon vet att hon kan dricka blomnektar och förvandlas? Vad gör det med den personen som tillfälligt kan byta könsidentitet?
"Pojkarna" utforkar det här på djupet och blir till en ganska sorgsen, bitvis rent förtvivlad historia om övermäktiga frestelser, olika sorters kärlek och svårigheten att någonsin passa in i ett sammanhang. Huvudpersonen, Kim, förälskar sig både i sin pojkkropp, den roll hen får i pojkkroppen och den tuffe kille som lockar henom ut på kriminella äventyr. Det handlar om begär som trotsar gränser och om vänskap som förstörs.
Det här är en otroligt bra bok, tills slutet. Själva historien i boken får ett värdigt slut, men den ramberättelse som ringar in intrigen blir bara märklig. Jag förstår inte vad som har hänt emellan bokens nutid och dåtid – och jag vill veta, vill inte behöva acceptera att sväva i ovisshet. Som en envis liten romanläsare kräver jag mina svar. De finns inte. Däremot finns ett glänsande språk och en otroligt intressant idé som förvaltas väl – nästan hela vägen.
Mottagen: 1 juni 2012
Hård kamp om åtråvärt pris
Augustpriset gick till en debutant
Anmäl textfel