LitteraturMagazinets recension
av Vi kommer snart hem igen, Jessica Bab Bonde
Smärtsamt och kraftfullt om Förintelsen
Ibland kan det vara svårt att nå ut till ungdomar med viktiga budskap. Vi har alla hört om dåliga läsresultat och svårigheter med läsförståelsen hos svenska ungdomar. Därför blev jag extra intresserad när jag läste om en grafisk roman av Jessica Bab Bonde som tar upp det väldigt viktiga ämnet Förintelsen.
Jessica Bab Bonde har tidigare jobbat inom förlagsbranschen. Numera är hon litterär agent och författare. Boken ”Vi kommer snart hem igen" är ett samarbete mellan henne som författare och Peter Bergting som illustratör. Redan här måste jag få avslöja att det är ett mycket lyckat samarbete!
”Vi kommer snart hem igen” gavs ut i januari i år precis lagom till internationella minnesdagen för Förintelsens offer 27 januari. I boken får vi möta sex olika personer och ta del av deras berättelser om hur de kom att uppleva Förintelsen. Vid den tiden var de helt vanliga barn som levde i högst vanliga familjer men med undantaget att de var judar, samt att de alla senare skulle komma att leva sina liv i Sverige. De blev dessutom fråntagna sin barndom och växte upp utan någon trygghet eller framtidstro i förintelseläger där det enda mål de hade framför sig var att överleva till nästa dag. Det är oerhört gripande livsöden vi får ta del av även om texten är enkel och saklig, nästan avskalad, för att kunna läsas även av en yngre publik (det finns en lärarhandledning till boken för att den skall kunna användas inom skolundervisningen). Fördelen blir att budskapet verkligen går hem och med Peter Bergtings kraftfulla illustrationer som ackompanjemang blir det en smärtsam upplevelse att ta del av deras historier.
Jag ger ”Vi kommer snart hem igen” en fyra. Det är en mycket viktig bok som måste läsas av vår och kommande generationers barn så att vi aldrig glömmer. Det unika med boken är att den består av livsskildringar om hur det var, berättade av de som då var barn, vilka upplevde det ofattbara som hände på plats. Snart finns inte dessa personer längre kvar ibland oss och kan berätta om fasorna i första person.
Mottagen: 22 mars 2018
Anmäl textfel
