En levande nationell ikon för det burmesiska folket, en global symbol för kampen mot förtryck. Aung San Suu Kyis ovilja att böja sig ledde till många år av husarrest, i november 2010 släpptes hon fri.

Journalisten och författaren Jesper Bengtsson, som nyligen skrev en uppskattad biografi om hennes fascinerande livsöde, fanns bland dem som fick träffa henne efter frigivningen. Hennes berättelse handlar om personligt mod, kampen för demokrati och sorgen över att leva isolerad från sin familj samtidigt som man befinner sig i centrum för världens uppmärksamhet.

Aung San Suu Kyi har blivit en ikon för kampen för demokrati i Burma - ja, för hela världen. I år är det ett år sedan hon släpptes fri från sin 21-åriga husarrest och 20 år sedan hon tilldelades Nobels fredspris.

På samma sätt som Nelson Mandela, Martin Luther King och Mahatma Gandhi har Aung San Suu Kyi blivit en ikon för kampen för frihet. Men vem är hon egentligen? Vad driver henne till att göra så stora personliga uppoffringar för sitt land? Och vad kommer att hända nu när hon äntligen släppts fri?

I denna uppdaterade biografi ger Jesper Bengtsson, som var en av de första svenska journalister att träffa Aung San Suu Kyi för en personlig intervju efter hennes frigivning, en unik bild av en av vår tids mest omtalade politiska personligheter.

Han beskriver hennes bakgrund som dotter till Burmas frihetshjälte Aung San, åren i England och New York och hennes återkomst till Burma på 1980-talet. Militärjuntan kastade henne i husarrest redan 1989. Ändå förblir hon en samlande kraft för Burmas demokratirörelse. Hennes namn är så laddat att många i Burma inte ens vågar nämna det offentligt - hon kallas "The Lady". Internationellt har hennes berömmelse ökat ju längre tid hon hållits kvar i husarresten, och hon fick Nobels fredspris 1991. Över hela världen förknippas hon med en fredlig kamp för demokrati och mänskliga rättigheter. Lördagen den 13 november 2010 släpptes hon äntligen fri efter totalt 20 år i husarrest.

Aung San Suu Kyis öde har också inneburit att hon varit isolerad från sin familj. Hennes make Michael Aris dog i cancer 1999 utan att de kunde ta farväl av varandra. Sönerna Alexander och Kim har tvingats leva en stor del av sina liv utan kontakt med modern.
Aung San Suu Kyis dragningskraft handlar om hennes personliga karisma och mod, men också om att hon personifierar en av vår tids stora frågor: Vad krävs för att demokrati ska växa fram ur djupt auktoritära system? Vi vet nu också hur snabbt sådana regimer kan falla - skillnaden är att i Burma finns en samlande kraft i Aung San Suu Kyi och hennes parti.