Människan föds fri och överallt är hon i bojor. Med dessa uppseendeväckande ord inleder Jean-Jacques Rousseau sin skrift Om Samhällsfördraget eller Statsrättens grunder (1762). Härmed slås det stora frihets- och frigörelsetemat an i europeiskt tänkande. Det gäller människans intellektuella, politiska och inte minst känslomässiga frigörelse. Som filosof och pedagog skapar Rousseau en avgörande...

Människan föds fri och överallt är hon i bojor. Med dessa uppseendeväckande ord inleder Jean-Jacques Rousseau sin skrift Om Samhällsfördraget eller Statsrättens grunder (1762). Härmed slås det stora frihets- och frigörelsetemat an i europeiskt tänkande. Det gäller människans intellektuella, politiska och inte minst känslomässiga frigörelse. Som filosof och pedagog skapar Rousseau en avgörande utgångspunkt för den radikala jämlikhetstanke som via 1700-talets revolutioner i Nordamerika och Frankrike och 1800-talets successiva frigörelser från ståndssamhälle, förtryck och religiös intolerans leder fram till vår egen tids uppfattning om medborgarnas rättigheter och skyldigheter i demokratiska samhällen.

Du contrat social översattes i sin helhet till svenska senast 1919. Med Jan Stolpe och Sven Åke Heeds nya översättning bör Rousseau kunna återta sin centrala position också i den svenska debatten om demokratins villkor.

Översättare: Sven Åke Heed och Jan Stolpe
Inledning: Leif Lewin