LitteraturMagazinets recension av Förälskelser, Javier Marias

Javier Marías jonglerar ogenerat med fiktion och realitet

Två av Javier Marías ledmotiv alltså, lite mer färdigtänkta eller färdigformulerade i "Förälskelser" än i hans tidigare verk"

Dödlig förälskelse är temat för Javier Marías nya samtidsroman, eller kanske snarare återuppstånden kärlek, sådan dödsmärkt kärlek som en gång Mylady i De tre musketörerna personifierade: hon som musketörerna gjorde sig av med, mördade helt enkelt, för att hon visade sig bära straffångens franska lilja inbränd på skuldran och som för evigt skulle hemsöka D´Artagnan och hans förbundna.

Javier Marías, född 1951 och med ett dussintal romaner bakom sig, framstår idag som en av Spaniens och Europas intressantaste författare, med tiden, förgöraren, som sitt stora ämne. Frågan, med romanen, är "kommer de att höra av sig från Stockholm".

Dödlig förälskelse är temat för Javier Marías nya samtidsroman, eller kanske snarare återuppstånden kärlek, sådan dödsmärkt kärlek som en gång Mylady i De tre musketörerna personifierade: hon som musketörerna gjorde sig av med, mördade helt enkelt, för att hon visade sig bära straffångens franska lilja inbränd på skuldran och som för evigt skulle hemsöka D´Artagnan och hans förbundna.

Förälskelsen kan rättfärdiga allt; de mest nobla och osjälviska gärningar men även de största överdrifterna och övergreppen. Förälskelser är dessutom en berättelse om omöjligheten att någonsin veta vad som är sanning, inte ens den vi tror vara vår egen.