Recension av Slottet av is, Janina Kastevik
En episk saga för stora och små
Minna bor i Stockholms innerstad med mamma, pappa och lillasyster Lo. Det är ingen idyll, för pappa som oftast är rolig blir ibland så fasligt arg att alla går runt i ständig rädsla.
Minna står egentligen inte ut med att se sin pappa behandla lilla Lo illa, men hon klarar inte heller av att kämpa emot hans elakheter och svarta ögon.
Efter ett gräl vid köksbordet, då Lo som vanligt har spillt sin mjölk, springer Minna ut i trapphuset och in i hissen. Plötsligt finns en extra knapp nära golvet – och när Minna trycker på den färdas hon långt ner i en annan värld.
I denna undangömda värld finns en kramgo äldre kvinna som säger att hon är Minnas mormor, fast hon inte är ett dugg lik den där vanliga mormodern i den vanliga världen. Hennes pannkakor är goda och det är först när Minna upptäcker den lilla draken i garderoben som hon blir rädd och flyr hemåt.
Ett tag efteråt återvänder Minna med lillasyster Lo. Nu får de läsa en magisk sagobok som mormor har. Bilderna är vackra – men berättelsen fyller Minna med fasa. Det står att hon är den utvalda som ska rädda landet Undrien från en ond härskare i ett slott av is. Minna tycker inte alls att det låter lockande och hon flyr än en gång, tillsammans med Lo.
Minna tänker inte återvända, men så lyckas Lo ta sig dit själv när pappan har gått över alla gränser och brukat fysiskt våld. Minna bara måste följa efter Lo och rädda henne. Det innebär också att hon faktiskt räddar landet Undrien och behärskar dess despot.
Självklart är härskaren i isslottet en lätt igenkännlig symbol för Minnas egen pappa, som hon också klarar av att revoltera mot när hon väl har smält ner ishärskaren i Undrien. Det är mycket som är självklart och lätt igenkännligt i "Slottet av is", för detta är en saga av klassiska - och episka - mått.
Det är riktigt välskrivet, kanske inte helt i klass med Astrid Lindgren - men inte långt därifrån. Bilderna av Jonna Björnstjerna gör saken ännu bättre. "Slottet av is" är ett svindlande läsäventyr, både för barn och för vuxna som någon gång har varit barn.
Mottagen: 14 juli 2013
Anmäl textfel