”Den är viktig och lärorik och förtjänar att läsas, inte minst av män” Helsingborgs Dagblad

År 2000 utsågs Hanne-Vibeke Holst till FN:s goodwillambassadör med uppdrag att sätta fokus på kvinnors behov i utvecklingsländerna. I några personliga porträtt berättar hon om kvinnor hon mött under sina resor i Vietnam, Nicaragua, Uganda, Ryssland och Egypten.

Vi får bland andra möta en ung gatuförsäljerska från Hanoi med sexton timmars arbetsdag, tidigare gerillasoldaten Juana Mendez från Nicaragua som alltid går omkring med en revolver i fickan, Lilian från Uganda som precis fött en flicka när hon får veta att hennes man är smittad av hiv.

Alla är de på sitt sätt starka kvinnor, med järnvilja, oräddhet, stora drömmar och längtan efter ett bättre liv. Hanne-Vibeke Holst intensiva närvaro och rättframhet lyfter fram dessa kvinnor ur statistikens anonymitet och ger dem en röst och ett ansikte.

Danska Hanne-Vibeke Holst har skaffat sig en stor svensk publik genom sin trilogi om journalisten Therese Skårup, de båda romanerna Kronprinsessan och Kungamordet samt den självbiografiska Min mosters migrän.

År 2000 utsågs Hanne-Vibeke Holst till FN:s goodwillambassadör med syfte att sätta fokus på kvinnors behov i utvecklingsländerna. I några djupt personliga porträtt berättar hon här om femton kvinnor hon mött under sina resor i Vietnam, Nicaragua, Uganda, Ryssland och Egypten. I Hanoi finns den unga gatuförsäljerskan med ok och toppig halmhatt, ett pittoreskt vykortsmotiv, men hon har sexton timmars arbetsdag, och en högsta önskan att kunna flytta hem till familjen på landsbygden. I Nicaragua går den 45-åriga domaren och f d gerillasoldaten Juana Mendez alltid omkring med en revolver i väskan. Lilian, 37 år, i Uganda, har två små barn och har just fått veta att hennes man är HIV-smittad – och de är tusentals i hennes situation. Ryska Ljuba, skräckslagen inför tanken på att skicka sönerna till Tjetjenien, arbetar på heltid för Soldatmödrarnas kommitté.

Hanne-Vibeke Holsts intensiva närvaro och rättframhet lyfter fram dessa kvinnor ur statistikens anonymitet och ger dem röst och ansikte – och till detta bidrar fantastiska fotografier. Det är en samling oförglömliga levnadsöden, djupt gripande, upprörande, men här finns också framtidsdrömmar och hopp.